Lek med skuggor

Under midsommarhelgen åkte jag och min fru till kusten och promenerade runt en stund på klipporna och njöt av det vackra vädret. Efter ett tag  stannade vi till på en fin plats. Jag flugfiskade samt fotade. Min fru sov och löste korsord.

Jag tog lite bilder på olika fina former på klipporna och efter en stund upptäckte jag min skugga. Då stannade jag till och började klura på om det skulle gå att ta bilder på min egen skugga.

Skugga av fotograf

Jag ställde mig på en klippa som var högre än klipporna där skuggan föll. Då blev skuggan längre vilket jag tyckte såg intressant ut.

Skugga på klippor

Så kom på att jag kunde ta med skorna i bild och när jag stod som Charlie Chaplin syntes skorna tydligare.

Skugga på klippor
Skugga på klippor

För att variera bilderna ytterligare provade jag olika varianter med min ena hand.

Skugga på klippor
Skugga på klippor

För att skuggorna ska bli tydligare har jag ökat kontrasten mer än jag normalt brukar göra i mina  landskapsbilder.

Fick jag någon fisk, undrar du så klart? Jag hade på en näbbgädda men den släppte som tur var efter en stund. Då slapp jag lossa den, vilket var skönt, eftersom jag ändå inte hade tagit med den hem.

Vintern gjorde en kort visit

För drygt en vecka sedan snöade det i Uddevalla. Det var ostlig vind och den snön vi fick var troligen snö från Vänern. När snön kommer tidigt i våra trakter försvinner den oftast efter några dagar och denna gång var inget undantag. Landskapet var sagolikt vackert i två dagar och sedan blev det varmare. Jag hann gå en kort promenad till utkanten av Uddevalla och ta bilder från en utsiktspunkt innan det började töa. Där letade jag upp en plats med två tallar som ramade in en fin gård omgiven av lövträd. Gården fick hamna i mitten av bilden, det var den komposition jag tyckte såg bäst ut. Jag provade olika exponering, varierade skärpedjupet samt med eller utan himmel. Bilden nedan tyckte jag bäst om. Utan himmel och ett stort skärpedjup som synes, det är skärpa från tallarna i förgrunden till oändligheten.

Gård i Bodele, Uddevalla.
Fotografering i töväder

Några dagar senare åkte jag till Halleberg och fotade i skogsmiljöer. I Uddevalla hade det mesta av snön smält bort men i trakterna av Halle- och Hunneberg hade det kommit ännu mer snö och där låg det kvar ett snötäcke på marken. Det hade jag inte räknat med och jag borde ha tagit på mig tjockare strumpor. Jag fastnade för en planterad bokskog där jag tog en del bilder. Bland annat bilder på träden och detaljer på snön. När det var vindstilla uppstod en dimma från snön, så fort det blåste lite försvann dimman. Det var en av bilderna med dimma som jag fastnade för. För att undvika himmel i överdelen av bilden så mycket det gick använde jag ett telezoom objektiv inställt på 200 mm. Det gjorde att jag kunde stå längre ifrån motivet och därmed inte få med så mycket himmel i övre delen av bilden.

Bokskog på förvintern.
Stilleben på snön

Tack vare att snön kommit tidigt på säsongen hade inte alla löv och frökapslar fallit av träden ännu. På snön låg mängder av frökapslar och en del löv. Efter en stunds sökande fann jag ett ställe som såg lovande ut. Först tog jag en bild och sedan hjälpte jag motivet på traven med att plocka bort fula mörkbruna löv samt frökapslar som låg nära bildkanterna. Sedan lade jag dit några kapslar och nya finare löv. Jag tog bilder kontinuerligt efter varje förändring. Den sista bilden tycker jag bäst om och den ser ut så här.

Under boken.

Innan jag åkte hem tog en sväng till ett ställe där det växer mycket mossor och lavar på träd. Även om det var svag vind, räckte vinden till för att lavarna skulle svaja för mycket. I kombination med långa slutartider var det dåligt. Jag tog istället några bilder på mossbevuxna trädstammar vilka höll sig stilla.

Mossor och lavar på träd.

Det är sällan jag beskär bilder i efterhand men här var jag tvungen vid fototillfället att få med en ful del av grenen till vänster där mossan var bortskavd. Den delen har jag skurit bort och för att få den balans jag vill ha beskar jag även bilden lite på höger sida. Jag fotograferade även med större skärpedjup men efteråt fastnade jag för denna variant med ett kortare skärpedjup.

Höstfärger

 

Den senaste tiden har jag fotograferat höstfärger. I år tycker jag att asplöven har haft extra fina färger i mitt närområde och som syns nedan har jag tagit en del bilder på aspar och asplöv.

 

Träd med höstfärger
Stenar med grön mossa klädda i gula asplöv
Aspar i höstskrud
Färglösa motiv

Det är färgerna som är mest iögonfallande på hösten men det kan löna sig att hålla utkik efter färglösa motiv. Den typen av motiv blir fler ju längre hösten går mot vinter. 

Rönnlöv på sten
Vatten och långa slutartider

En kombination av rinnande vatten med lite längre slutartider för att få en mjuk känsla i vattnet och höstfärger kan bli en fin kombination. Det svåraste med denna typ av motiv brukar vara vinden som gör löven oskarpa. Om det blåser krävs det ett stort tålamod för att invänta de korta stunder när inte löven rör sig. Det kan dock bli bra om det blåser mycket, då kan man få mycket oskärpa i löven istället.

Safsa iklädd höstfärger
Höstfärger speglade i vatten
Spegelbilder

Jag hade tur att få uppleva en vindstilla kväll i helgen som gick. Tyvärr kom en stor flock kanadagäss och slog ner på sjön. Även om det var långt bort förstörde de spegelbilden totalt. Efter ett tag blev de skrämda av en person som dök upp vid sjön där de höll till och de flög iväg. Sedan kändes det som en evighet tills vattenytan var helt blank igen.

Ö i sjö med höstfärger
Spegelbild
Spegelbild med moln och höstfärger
Spegelbild med moln och höstfärger
Spegelbild av asplöv med höstfärger

 

Höga Kusten dag 6

Ön Trysunda

Första båten till Trysunda avgick från Köpmanholmen klockan nio. Vi kom fram till Trysunda drygt trettio minuter senare. Båten lade till i en vik kantad av fina sjöbodar. Innanför bodarna låg små bostadshus. Det gamla fiskeläget, med sitt kapell från 1654, var ett litet och pittoreskt samhälle.

Vi började med att gå upp på en liten kulle strax öster om fiskeläget och tog bilder över viken med sjöbodar.

Trysunda

Sedan vandrade vi upp till ett utsiktsberg och där fikade vi.

Sedan gick vi runt östra delen av ön. Vi kom först till Storviken, en strand fylld med stenar i olika storlekar samt en del klippor. Där hade jag gärna fotograferat i ett fint morgon- eller kvällsljus. Nu var det istället ett stenhårt ljus från en blå himmel. Jag provade lite med ett gråfilter och tog bilder som jag annars inte hade tagit ifall jag varit där enbart för att fotografera. Då hade jag som sagt fotat tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Reflexerna i vattnet gjorde att bilderna blev lite annorlunda. 

Vatten sköljer över stenar på strand som finns på Trysunda, Höga Kusten.
Vatten skäljer över stenar på strand som finns på Trysunda, Höga Kusten.
Stenar på klippa på Trysunda, Höga Kusten.
Stenar på klippa på Trysunda, Höga Kusten.

Nästa vik vi kom till var en fin badvik och där fanns det en del båtar med människor som åkt dit för att bada. Efter det gick vi till en liten göl med näckrosor. Där hittade jag inget motiv. Vi följde norra stranden västerut och passerade en del båtar och tält på stranden. Hela ön är ett naturreservat och ändå fick man tälta. Det kändes lite ovant med alla tält eftersom det i Bohuslän inte är tillåtet att tälta på det viset.

Det var en vacker ö och den som vill åka dit för att fotografera kan bo på ett vandrarhem. Under vintern lär det endast bo två personer på ön.

Höga Kusten dag 5

Vi inledde dagen med sovmorgon och sedan tittade vi på olympisk damhandboll. Sverige vann sin kvartsfinal mot Korea med 39-30. Därefter sprang jag en löprunda på tio kilometer och under tiden köpte min fru jättegoda chokladpraliner i Docksta för tjugo kronor styck. Det kan tyckas dyrt men de var verkligen goda.

Docksta gamla kyrka

På eftermiddagen stannade vi till vid Docksta gamla kyrka. Den var stängd och vi beskådade den från utsidan. Jag tyckte mig se en utomjording på en av väggarna.

En utomjording på Docksta gamla kyrka, Höga Kusten.
Vårdkullberget

På kvällen gick vi upp på Vårdkullberget som låg nära Docksta. Min fru hade med sig något att läsa och efter det tänkte hon plocka blåbär. Det gjorde att jag kunde fotografera och ha gott om tid på mig.

När vi vandrade var jag annars tvungen att fatta snabba beslut när jag ville fotografera. Därför hade jag alltid kameran på ett stativ som jag bar på axeln. Då kunde jag snabbt sätta upp stativet och ta en bild. Jag hade bara ett objektiv med mig på resan, ett normalzoom 24-105 med bländare 4.

Det var härligt att i lugn och ro gå omkring på berget och leta motiv. Solen var ännu lite för stark och därför började jag på skuggsidan av berget. Jag letade efter döda träd och fina mossor samt lavar. Eftersom mossan var kruttorr undvek jag att trampa på den och det gällde att se sig för. Jag ville inte förstöra mossan genom att gå på den.

Lavar på klippa, Vårdkullberget, Höga Kusten.
Död tall på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.
Tallskog på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.
Död tall på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.

Jag försökte hålla koll på solen och när den stod lite lägre drog jag mig uppåt toppen på berget.

Död tall i motljus på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.
Tallskog på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.
Solens strålar på tall på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.
Död tall på Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.

När solen hade gått ner avslutade jag kvällen med fotografering på ett klapperstensfält. På väg mot bilen hittade jag min fru som hade plockat ett par liter blåbär som vi njöt av på frukosten dagen efter.

Död tall på klapperstensfält, Vårdkullberget, Docksta, Höga Kusten.

Höga Kusten dag 4

Handboll

Tidigt på morgonen tittade vi på de svenska handbollsherrarnas kvartsfinal i OS. Tyvärr förlorade Sverige matchen knappt mot Spanien med 31 – 32.

Rotsidans naturreservat

På morgonen parkerade vi bilen på reservatets parkeringsplats och följde en stig åt sydväst. Efter cirka femhundra meter kom vi ut på flacka klippor vid havet. Klipporna är cirka femtio meter breda och sträcker sig fyra kilometer utmed kusten. På några ställen låg det klapperstensfält. Vi vandrade på klipporna mot sydväst. Tyvärr, för fotograferingens del,  lyste solen starkt från en molnfri himmel men det var ett härligt vindstilla väder att vandra i. I fint morgon- eller kvällsljus går det nog att ta bra bilder på klipporna. Jag tog några bilder på klippor och en del bilder på fågelbajs.

Klippor på Rotsidan, Höga Kusten
Spiral av stenar på klippa
Klippor på Rotsidan, Höga Kusten

Vid sydvästra änden av reservatet fikade vi och sedan gick vi tillbaka samma väg. När vi kom i höjd med parkeringen var det många människor på klipporna, på morgonen var vi ensamma där. Vi fortsatte mot det lilla samhället Barsta och efter ett tag lämnade vi klipporna och följde en stig genom skogen fram till Barsta. Där åt vi middag och återvände sedan till bilen.

Stortorget och utsikt över Häggvik

Vi parkerade bilen vid friluftsmuseet Mannaminne. Där följde vi en grusväg genom Mannaminne uppför en backe. Efter cirka 200 meter kom vi fram till Minoriteternas kapell och där gick det en stig åt höger som ledde upp till utsiktspunkten Stortorget. Därifrån hade vi en fin utsikt över Häggvik.

Utsikt över Häggvik från Stortorget
Norrfällsviken naturreservat

När vi kom fram till Norrfällsviken verkade det som om vi skulle köra genom incheckningen till en stor camping vilket kändes lite underligt. Min fru gick in till incheckningen och frågade. Hon fick svaret att vi skulle bara fortsätta genom incheckningen och rakt fram tills vi kom till ett servicehus, där fanns en parkering för naturreservatet. Från parkeringen vandrade vi ut på udden där det fanns fina klapperstensfält och en del fina torrakor.

Klapperstensfält i Norrfällsviken
Vridna döda tallgrenar och klapperstensfält i bakgrunden

Längst ut på udden fanns en plattform att gå upp på och därifrån syntes tydliga strandvallar på ett stort klapperstensfält.

Klapperstensfält i Norrfällsviken, Höga Kusten.
Älgspillning i klapperstensfält

 

Höga Kusten dag 3

Skuleskogens nationalpark

Vi parkerade bilen vid södra entrén och vandrade åt nordost på Höga Kusten-leden mot Slottdalsskrevan. Efter ett tag delade sig leden och vi valde en avstickare till höger upp över Slättdalsberget. Det var ett vackert och öppet landskap som också bjöd på fin utsikt över öar och hav. Strax innan vi kom fram till Slottdalsskrevan vände leden nerför berget i en ganska brant del och sammanstrålade sedan med Höga Kusten-leden igen.

Slottdalsskrevan

När vi kom fram till skrevan var vi helt själva men efter en stund kom två traillöpare från motsatt håll och efter ett par snabba bilder förvann de söder ut. Skrevan var stor och imponerande. Jag tänkte på hur många bilder det måste ha tagits av skrevan genom årens lopp och insåg att det inte skulle gå att ta några unika bilder. En trappa ledde ner i skrevan och vid sidan om den stod en buske. Det blåste till lite ibland och vinden rörde om i busken. Jag satte på ett gråfilter som förlängde slutartiden och hoppades på lite mer vind. Ett par exponeringar blev det när bladen rörde sig och sedan gick jag ner i skrevan.

Slottdalsskrevan i Skuleskogens nationalpark, Höga Kusten.

Min fru upptäckte att någon kreativ person hade målat en glad gubbe på en ledmarkering i skrevan.

Smily i Slottdalsskrevan i Skuleskogens nationalpark, Höga Kusten.

Vi gick genom skrevan och följde leden mot sjön Tärnättvattnen. Framme vid sjön fikade vi och njöt av utsikten över sjön. Vid sjön låg en raststuga och i området norr om sjön var det tillåtet att tälta. Där låg ett antal tält och en del vandrare låg nog fortfarande och sov medans andra höll på med frukost samt morgonbestyr. Vi rundade sjön och följde en led åt sydost. Leden gick genom ett vackert halvöppet klipplandskap med tallar för att sedan gå in i en tätare skog. Där den tätare skogen tog vid stod en död tall och eftersom jag inte kan motstå döda träd tog jag en bild på trädet.

Död tall i Skuleskogens nationalpark

I skogen såg vi ett antal stora gravrösen som syntes tydligt från leden. Dessa hade förmodligen legat vid havet när de byggdes en gång i tiden. Efter cirka 300 meter kom vi ner till Bottenhavet och följde stranden tillbaka mot parkeringen.

Rötter

Under vår tur fotograferade jag rötter på några ställen. Alla vandrares skor hade slitigt bort det som en gång funnits på rötterna och kvar fanns ett fint mönster av rötter och stenar. Resan blev lite billigare eftersom jag kunde göra avdrag för de bilderna. 🙂

Rötter i Skuleskogens nationalpark, Höga Kusten
Rötter i Skuleskogens nationalpark, Höga Kusten
Rötter i Skuleskogens nationalpark, Höga Kusten
Olympiska Spelen

Efter morgonens promenad i Skuleskogen åkte vi till vår stuga och tittade när Sveriges fotbollsdamer spelade sin sista gruppspelsmatch mot Australien. Sverige vann med 1-0 och vann därmed sin grupp. Sedan åt vi lunch och sov gott.

 Bönhamn

Framåt kvällen åkte vi till fiskeläget Bönhamn. Jag hade förväntat mig ett ställe med många turister, ungefär som Smögen på västkusten, men det var raka motsatsen. Lätt att hitta parkering, en helt ny fin allmän toalett vid parkeringen  och få turister. Fiskeläget låg runt en liten vik som kantades av sjöbodar. Ett mycket vackert och lugnt ställe. Jag tog en del bilder på sjöbodarna dels utan gråfilter och dels med gråfilter. Bilderna utan filter blev bäst eftersom spegelbilden blev finast på dem.

Sjöbodar i Bönhamn, Höga Kusten
Sjöbodar i Bönhamn, Höga Kusten

På utsidan av hamnen hittade jag intressanta klippor med en vacker ansamling av fågelbajs samt en blomma som växte i en klippskreva. På bilden med fågelbajset fungerade det bra med ett gråfilter som förlängde exponeringstiden och gav havet ett lugnare intryck vilket lyfte fram klipporna.

Fågelskit på klippor vid havet
Blommor i klippskreva

Höga Kusten Dag 2

Skulebergets naturreservat

Vi parkerade vid Naturrum Höga Kusten, vid Skulebergets östra fot. Det fanns flera leder att välja bland, vi valde Grottstigen upp till toppen. Stigen var tidvis brant och stenig.

Grottstigen på Skuleberget.
Kungsgrottan

Halvvägs gick en avstickare till Kungsgrottan som fått sitt namn efter Karl XI som besökte grottan i slutet av 1600-talet. Jag fotograferade grottans tak och väggar som hade fina mönster.

Kungsgrottan i Skuleberget på Höga Kusten
Kungsgrottan i Skuleberget på Höga Kusten
Kungsgrottan i Skuleberget på Höga Kusten
Kungsgrottan i Skuleberget på Höga Kusten

På toppen var det många turister. Det gick att åka lift upp till Skuleberget. Vi fikade och gick sedan Kalottstigen runt toppen. På nordöstra delen fanns en utsiktsplats där man såg ut över Skuleskogens nationalpark och på västra delen fanns en utsikt över Docksta. Jag hittade några gamla träd på toppen som fångade mitt intresse.

Döda träd på Skuleberget, Höga Kusten.
Vridna tallar på Skuleberget, Höga Kusten.

Vi valde den Östra Bergsstigen ner. Den var inte så brant som Grottstigen. Stigen gick genom en fin skog till bergets fot och sedan avslutades turen på en bred och lättgången stig söderut till Naturrum.

Fäberget eller Bajsberget vid Docksta

På kvällen gick vi upp på Fäberget som är ett av bergen nära Docksta. På toppen fanns ett vindskydd vilket var upptaget av vandrare och runtomkring skyddet såg vi ett antal tält. Vi gick runt på berget och njöt av flera fina utsiktsplatser.

Utsikt från Fäberget, Höga Kusten

Det var tråkigt att se alla bajshögar och bajspapper som låg överallt. Jag höll hela tiden koll på var jag satte fötterna för att inte trampa i bajs. Detta var det värsta jag sett i den vägen och en oroande tanke for genom huvudet ”- Kommer vår allemansrätt att finnas kvar om detta breder ut sig?”. Jag döpte om Fäberget till Bajsberget. Jag rekommenderar alla som ska övernatta på Fäberget att ta med små plastpåsar likt hundpåsar och ta med sig sitt bajs och toapapper hem. 

Höga Kusten Dag 1 2021-07-31

Årets semester avslutade jag och min fru med en veckas vistelse på Höga Kusten i Ångermanland. Det var vårt första besök i området och vi visste på förhand att vi inte skulle hinna se mer än en liten del av allt fint man kan se där. Vår plan var att vandra dagsturer i naturområden och besöka några små kustsamhällen.

Herrestaberget vid Docksta

På kvällen installerade vi oss i en stuga i Docksta som vi bokat för hela veckan. I området runt Docksta finns ett flertal berg att gå upp på och njuta av fina utsikter. Det mest kända berget är Skuleberget. Vi mjukstartade med en tur runt Herrestaberget som låg nära stugan. När vi rundat berget kom vi till en fin utsiktsplats där vi såg västra delen av Docksta och bortom Gällstasjön reste sig Skuleberget.

Utsikt över Docksta från Herrestaberget

På väg ner gick vi genom Herrestabergets naturreservat, en vacker skog på den branta östsidan av berget. Vi vandrade sedan genom Docksta och vidare till stugan i Sätra.

Midsommarafton

Traditioner

Vi brukar fira midsommar i sommarstugan i Halland och i år var inget undantag. Däremot var det bara jag och min fru som firade där i år vilket kändes lite ovant. Vår tradition är att först äta sill och potatis med jordgubbar till efterrätt, sedan gå till ett midsommarfirande i närheten och dansa(läs fotografera) runt midsommarstången samt gå poängpromenad  och till sist avsluta med att grilla på kvällen.

Allmänt Midsommarfirande

Jag vet inte hur länge det allmänna firandet med bland annat dans, poängpromenad och fiskdamm har hållit på, men det fanns redan när jag var en liten pojke för drygt femtio år sedan. Ett år var det tävling i att gå på styltor, vilket jag blev väldigt fascinerad av. Efteråt frågade min pappa om han fick köpa ett par av styltorna, vilket han fick och så småningom lärde jag mig att gå på dem. Jag övade så mycket att jag till slut kunde hoppa runt på endast en stylta. Styltorna finns kvar och de kommer fortfarande fram då och då.

Tyvärr finns inte det mångåriga firandet kvar. De eldsjälar som tidigare arrangerat firandet år efter år har blivit gamla eller gått bort. Till sist ställdes det in. Sedan några år tillbaka samlas alla som vill och gör en fin midsommarstång dagen före midsommarafton. 

Förr var det tradition att männen i byn bar fram midsommarstången ackompanjerade av spelmansmusik, reste den och säkrade stången innan dansen skulle börja. Det verkade vara lite av ett hedersuppdrag att få vara med bland de som reste stången, därför blev jag glatt  överraskad när jag ett år blev tillfrågad. Givetvis svarade jag ja.  Efter det året har det traditionsenliga firandet vart inställt och kanske var det droppen som fick bägaren att rinna över, när en sommargäst behövde kallas in för att resa stången.

Experimentell fotografering

I år var det ovanligt mycket knott vid stugan och vi ruckade därför  ännu mer på traditionerna genom att grilla mitt på dagen och äta sill med potatis på kvällen istället. Midsommarafton hade vi inlett med en löprunda eftersom vi tänkte att det skulle förmodligen inte vara läge för träning efter grillvinet och inte heller efter snapsarna(Linie Aquavit) till sillen. Mellan gillmaten och sill med potatis gick vi en lång promenad. Min fru fotade sju sorters blommor och jag experimenterade med att röra kameran samt ibland zooma med långa slutartider.

ICM zoom effect

Denna typ av fotografering brukar förkortas ICM på engelska vilket står för ”Intentionell Camera Movement”. Vilket kan översättas till Medveten Kamerarörelse och skulle kunna förkortas MK som i Canon EOS 5D MK IV. 🙂

ICM Intentionell Camera Movement
ICM Intentionell Camera Movement
ICM Intentionell Camera Movement
ICM Intentionell Camera Movement
ICM Intentionell Camera Movement

 

PAng Foto Menu