Vildsvin

Jag smög fram genom en granplantering, utmed en äng. Strax innan ängen var slut tog ett smalt hygge vid. I skogen på andra sidan det smala hygget betade några dovhjortar. Jag lade mig på knä mellan två granar och hoppades på att någon hjort skulle komma fram på ett fint ställe där det var en öppning bland träden. Djuren hade ingen brådska. Medan jag väntade hördes vid flera tillfällen skrik från vildsvin, en bit längre bort i skogen, till höger om hjortarna. Kanske fanns det en sugga där som uppvaktades av galtar. Ljuden lät som skrik vid slagsmål. Jag såg hjortarna skymta bland träden då och då. Plötsligt dök en vildsvinsgalt upp i ängskanten. Den gick mot mig och jag tog bilder. I ögonvrån skymtade jag fler djur och det visade sig vara två galtar till. Alla tre travade ut på hygget och mot mig. När de kommit halvvägs hörde de ljudet från slutaren och stannade upp. Efter en liten stund bestämde de sig för att ljudet var något lurt och gick tillbaka till skogen de kommit ut från och försvann. Det blev inga bilder på hjortarna men det var en fantastisk upplevelse när tre ganska stora vildsvin kom nära och jag dessutom kunde ta några bilder.

Vildsvin Wild boar

 

Vildsvin Wild boar

 

Betande djur

Jag tycker om bilder där djur tittar in i kameran. Det ger en ögonkontakt med betraktaren och djuren ser ofta ståtligare ut när de står upprätt. Men en stor del av djurens liv består av att beta och vila. Bilder på dessa aktiviteter är svåra att ta eftersom det förutsätter att djuren är ovetande om fotografen. Såvida de inte är skyddade från jakt och har ett naturligt beteende förstås men då måste jag resa långt för att få uppleva det.

alg_tjur_pangfoto_se_Q2A8342

Älgtjuren gick tillsammans med en ko och en kalv. Jag hade räknat med att få se mindre djur än älg vid detta tillfälle. Därför hade jag en konverter på kameran som förlängde teleobjektivet vilket gjorde det svårt att få med hela tjuren i bild på grund av att den var så nära. Det var omöjligt att förflytta sig bakåt eller ta av konvertern utan att bli upptäckt.

kronhjort_pangfoto_se_Q2A0358

Efter brunsten är kronhjorten utmärglad och hungrig. Den behöver äta mycket och visar sig oftare öppet. Den här hjorten har stångat av en tagg under en strid med en annan hjort.

kronhjort_pangfoto_se_Q2A0451

Denna hjort hade fått ännu mer stryk och haltade betänkligt. Den låg ned och betade det mesta av tiden och reste sig bara för att flytta till ett nytt ställe att äta på. Båda dessa hjortar är på retur, har sett sina bästa dar, vilket man kan se på hornen. De är lite krökta samt ger ett trubbigt intryck och inte lika kraftiga som på en yngre hjort. Det tyder på en förnuftig jakt eftersom dessa djur har sparats och haft möjlighet att nå sin bästa ålder vilket tyvärr är extremt ovanligt i Sverige. För att kunna ta bilder var jag tvungen att komma ner med kameran nära marken under nedhängande grangrenar. Stativbenen var nästan maximalt utfällda. Det gjorde att jag var tvungen att ligga ner på sidan för att kunna titta i sökaren. Efter att ha legat några timmar på det viset bland några stenar talade min kropp om att även jag är på retur. Dagen efter var vänster skinka och sida av låret väldigt ömt. Men jag hade fina upplevelser och hjortarna märkte inte av min närvaro.

vildsvin_kronhjort_pangfoto_se_Q2A0458

Ett stort problem är alla grässtrån och pinnar som väldigt ofta vill komma framför motivet. Jag brukar försöka hålla koll på dessa störande detaljer och ta många bilder. I bilden ovan har två strån framför vildsvinets ansikte sabbat för mig.

vildsvin_pangfoto_se_Q2A0493

I den här bilden går vildsvinet på en plats med färre långa grässtrån men då gick det ingen kronhjort i bakgrunden. Det är mycket som ska stämma för att få till en intressant bild. En annan svårighet när man fotograferar betande djur är huvudrörelser. Man måste använda tillräckligt kort slutartid för att undvika rörelseoskärpa på grund av att ett betande djur hela tiden rör på huvudet. I det här fallet är det också bra att ta många bilder.

En lätt känsla av höst

dovvilt_pangfoto_se_U7A3826

En eftermiddag, i veckan som gick, smög jag sakta och försiktigt fram i en ganska tät granskog där jag vid några tidigare besök kommit nära djur tack vare skogen. Nu var det helt tomt i skogen men från en intilliggande stor äng hördes ljud från dovhindar och dovkalvar. Plötsligt öppnades himlen och regnet öste ner. På grund av skogen hade jag inte sett molnen dra ihop sig. Jag kurade ihop intill en gran för att få skydd från regnet. På ängen kom en stor mängd djur halvspringande mot skogen för att söka skydd undan regnet. Skogsbrynet fylldes åt alla håll av dovvilt, vildsvin och mufflonfår.

mufflon_pangfoto_se_U7A3850

dovvilt_pangfoto_se_U7A3821

När så småningom regnskuren bedarrat återvände flertalet djur ut på ängen igen. Som tur var dröjde sig en del djur kvar vid skogskanten och jag kunde få bilder på bland annat några vildsvin.

vildsvin_pangfoto_se_U7A3929

vildsvin_pangfoto_se_U7A3952

Senare på kvällen var skogen lite hösttyst och höstkylan smög sig på, så som det ofta blir i början av september. En smått ödesmättad känsla kom över mig. Den varade ända tills jag kom till en plats där två vildsvin brunstade. Suggan travade före med en galt tätt i hasorna. Hon gav ifrån sig ljud som om hon inte  riktigt var med på noterna och han grymtade på ett förföriskt(för ett vildsvinsöra, tror jag) sätt. Efter kom en årsunge springande. Vid två tillfällen gick vildsvinen in i granplanteringen, där jag stod, bara tio meter från mig. Det var lite spännande eftersom jag insåg att de skulle inte hinna upptäcka mig, om de sprang rakt på mig. De var alltför upptagna av varandra. Hundra meter framför mig, utom synhåll i skogen, brölade en kronhjort gång på gång. Den ödesmättade höstkänslan var som bortblåst. Tre galtar varav två var ganska fina var också intresserade av suggan. De var avvaktande och höll ett visst avstånd till den stora galten och suggan. En av “småpojkarna” kom lite åt mitt håll och jag passade på att fota. Dessutom blev det några bilder på en dovhind som gick och betade en bit bort. Dovviltet flyttade sig snabbt ur vägen när suggan och galten kom travande.

vildsvin_pangfoto_se_U7A4076

dovvilt_pangfoto_se_U7A4065

 

Vildsvin

vildsvin_pangfoto_se_U7A6599

vildsvin_pangfoto_se_U7A6608

vildsvin_pangfoto_se_U7A6627

vildsvin_pangfoto_se_U7A6696

På våren har suggorna fått sina små kultingar och då behöver de extra mycket mat för att kunna ge di åt de små. Till en början verkar suggorna lämna kultingarna vid sök efter föda men redan när kultingarna fortfarande är ganska små får de följa med sin mamma. De lär sig tidigt att hitta mat själva. Det är därför en bra tid att fotografera vildsvin. Dels för att de visar sig mer i dagsljus och för att kultingarna är så fina.

Påskafton

Fullmånen var på väg ner och solen på väg upp. Temperaturen låg på runt fem minusgrader när jag lämnade bilen och smög ut i skogen. Direkt fick jag syn på en flock dovhjortar eller rättare sagt de fick syn på mig. Vi tittade på varandra ett tag innan djuren gick ut på en äng och sedan försvann de in i skogen på andra sidan. Ryggarna var vita av frost vilket hade gjort sig väldigt fint på bild men eftersom jag var upptäckt var det ingen idé att röra på sig för att försöka ta en bild. Då vet jag att de hade rusat iväg på en gång. Istället njöt jag av naturupplevelsen. Ljuset var vackert på morgonen men tyvärr kom inte djuren där jag hade hoppats att de skulle. Längre fram på morgonen värmde solen gott och jag gick till ett ställe där vildsvin brukar ligga och sola sig. Men så var inte fallet den här gången, nu solade de sig förmodligen någon annanstans. Plötsligt såg jag något som såg ut som en djurrygg skymta i högt fjolårsgräs. När djuret rörde sig förstod jag att det var mufflon. Två baggar betade en bit bort och jag satt kvar bakom en stenmur och höll tummarna. Turen var på min sida, baggarna kom åt mitt håll och vid några tillfällen syntes de i öppningar i gräset.

mufflon_pangfoto_se_U7A5996

På vägen till bilen fick jag först syn på några vildsvin med små kultingar och sedan två galtar som grävde mitt ute på en äng så att gyttja stundtals for åt olika håll.

vildsvin_pangfoto_se_U7A6117

_U7A6108

En räv studerade också vildsvinen en stund. Kanske kollade den om det fanns kultingar. Jag vet inte om räven vågar ta kultingar. Det är nog i så fall med livet som insats. Räven var halt på ena frambenet och kanske hade den redan varit i närkontakt med en sugga. Jag anser dock vildsvinen vara helt ofarliga såvida man inte gör något dumt mot dem.

rav_pangfoto_se_U7A6074

Vildsvin (Wild Boar)

vildsvin_pangfoto_se_U7A9394

Efter ett antal veckor med grått väder sken så äntligen solen från en blå himmel idag. Jag var ute i skogen från morgon till kväll trots att ljuset egentligen var lite för starkt för fotografering mitt på dagen men det var så härligt. Vildsvinen verkade också trivas i den värmande solen.

Wild Boar (Vildsvin)

vildsvin_pangfoto_se_U7A5456

Morgondimman låg tät när jag nådde fram till kanten av ett stort hygge. Min förhoppning var att någon av traktens brunstiga kronhjortar skulle visa sig på hygget denna morgon. Efter ett tag lättade dimman och en råget med sitt kid kom ut ur skogen på andra sidan hygget. De betade sig sakta mot mitt håll och gick in i skogen cirka tjugo meter till vänster om min plats. Ett tag studerade jag några korpar som höll till på en gammal rotvälta en bra bit bort. Rätt som det var skymtade jag något mörkt i gräset inte långt bort på hygget och förstod genast att det var vildsvin på gång. En sugga med två kultingar kom gående rakt mot mig. Strax innan de kom fram vek de av lite åt vänster och började böka bakom en omkullfallen gran. Jag höll tummarna för att de sedan skulle komma på min sida av granen och inte ta samma väg rådjuren gjort tidigare. Turen stod mig bi och suggan kom gående framför mig i kanten av hygget. Klicket från kameran fick henne att undrande titta fram över en gammal raserad stenmur. Efter ytterligare 4-5 klick gick hon och kultingarna ut en bit på hygget för att sedan gå åt höger in i en granplantering. Några kronhjortar dök aldrig upp men jag var nöjd med dagen ändå.