Under ett antal veckor har jag lagt mycket tid på fotografering av älg och speciellt på en tjur med fjorton taggar. Älgtjuren visade sig vid två tillfällen. Första gången jag såg den var från bilen och den var tillsammans med två andra tjurar, en sjutaggare och en femtaggare. Andra gången satt jag i kanten av en havreåker och då gick den på ett hygge långt bort tillsammans med de andra två tjurarna samt en ko men den gick inte ut på åkern. Nedanstående två bilder är fotade från bilen och den sista av de två är kraftigt beskuren.
En morgon stod en ensam kviga eller ko på åkern men inga tjurar syntes till.
Flest gånger har jag suttit vid ett hygge intill en åker samt vid två olika öppna mossar som låg nära åkern med den eftertraktade maten. Den finaste miljön var så klart mossarna men även hygget var en, i mitt tycke, finare miljö än en åker. En morgon var det fin dimma på mossarna och när dimman lättade glänste växtligheten likt silver i motljuset. Nedanstående bilder är fotograferade med någon timmes mellanrum. Tänk om fjortontaggaren hade varit så snäll och klivit ut bland tallarna den gången.
En morgon när jag suttit vid den ena mossen i två timmar utan att se något bestämde jag mig för att smyga över till den andra mossen. När jag hade gått tjugo meter reste sig plötsligt en kviga i bortre delen av den öppna delen av mossen. Vi stod sen ett tag och tittade på varandra innan hon gick in i skogen. Hon måste ha legat där när jag smög ut till mossen. Det var enda gången jag såg en älg på någon av mossarna trots att jag att var säker på att älgtjurarna måste ha hållit till alldeles i närheten.
En kväll när jag satt utmed en åkerkant och väntade, klev plötsligt en vit dovhjort ut på åkern framför mig.
En morgon när jag hade gett upp och var på väg till bilen fick jag syn på en råget som kom gående åt mitt håll på ett hygge. Jag hukade mig ner och hoppades att hon skulle komma fram vid skogsvägen där jag satt. Efter en stund dök hon upp och studerade mig en kort stund innan hon försvann in i buskarna på hygget.
När all älgmat hade skördats i området åkte jag ändå dit en morgon för inte så länge sedan. Halvvägs fick jag syn på två älgar som åt havre på en liten plätt som ännu inte var slagen. Det var en ko och en liten sextaggare, förmodligen den minsta sextaggare jag har sett.
Jag var besviken över att jag inte lyckades få en bra bild på den fina fjortontaggaren eftersom min känsla var att chanserna var goda. Men så blev det tyvärr inte, trots att jag satsade mycket tid och dessutom skrämde jag, mig veterligen, inte tjurarna vid något tillfälle.