För några veckor sedan hittade jag ett ställe där två älgar betade på en stor åker. Vid första tillfället satt jag i bilen och kollade var älgarna gick när de betat klart. Det var två tjurar där den största var en udda fjortontaggare, det vill säga den hade horn med totalt tretton taggar. Älgarna gick ungefär en kilometer på åkrar för att sedan passera över en liten grusväg och ut på ett hygge. När de var på hygget körde jag sakta framåt på grusvägen som följde utmed hyggeskanten. När jag var mitt för den största tjuren stannade jag bilen och stängde av motorn. Snabbt försökte jag få till en bild men tjuren började gå mot skogen och de blev en bild när den hade börjat gå. Den gick in i skogen och försvann.
Älgtjur
Vid det andra tillfället var jag på plats tidigare på morgonen och satte mig i kanten på hygget där tjurarna hade gått förra gången. Efter ett tag såg jag en ko längre bort på åkern och hon gick in i skogen bortom hygget. Efter henne följde fem älgar, däribland det två tjurarna. Jag gick en bit fram på grusvägen och sedan vek jag av in i skogen och uppför en backe. Där var det också ett hygge och jag hoppades på att någon av älgarna kanske kunde dyka upp där. Jag ställde mig bakom en rotvälta och väntade. Det gick nog en halvtimme utan att något hände. Jag hade tagit bilder på långt håll när älgarna gick ute på åkern och började förstora upp bilderna på kamera displayen. Det var en ko, tre små tjurar och de två större tjurarna jag sett tidigare. Plötsligt fick jag syn på två älgar som stod till höger om mig i kanten på hygget.
Älgtjurar
Där stod det två större tjurarna. Tänk om de kunde gå mot mig. Men de gick åt vänster istället och jag kunde skymta dem någon gång emellanåt. Jag hörde hur en av dem stångade på ett träd. Sen dök de upp framför mig i bortre delen av hygget.
Älgtjur
Där befann de sig hela tiden lite skymda av förgrunden. Om någon av dem gått fem till tio meter närmare mig kunde det blivit hyfsade bilder men det gjorde ingen av dem. Vid ett tillfälle syntes lite mer av den mindre tjuren som syns på bilden ovan. Efter ett tag försvann bägge in i den täta skogen bortom hygget.
Vid det tredje försöket kom jag fram till hygget precis lagom för att se ett antal älgar försvinna in i skogen vid hygget. Så tidigt hade de inte lämnat åkrarna förut och det kanske berodde på att detta var en vardag och förut hade jag varit där på helgdagar. På vardagar är det lite fler bilar eftersom folk ska till jobbet vilket kan ha gjort att älgarna slutade beta tidigare. Jag gick till rotvältan där jag satt förra gången. Jag satte mig mer på min stolsryggsäck och åt mina smörgåsar samt drack varmt te. Sedan gick jag en runda i skogen för att rekognosera. Jag fick en fin promenad och bild på en råbock som stod ganska fint på en liten kulle. Den förstod nog inte att jag var en människa ty den stod där och kollade ganska länge innan den gick över kullen och försvann.
Råbock
Vid det femte försöket var jag på plats ännu tidigare på hygget. Det hade precis börja ljusna. I bortre delen av hygget skymtade något stort mörkt som troligtvis var en rotvälta men det skulle också kunna vara en älg. Jag tog en bild och när jag tittade på bilden visade det sig vara en liten älgtjur. Den hade sett mig gå till hygget och gick snart in i skogen. Sedan satte jag mig och väntade. Därifrån min plats kunde jag inte se mer än cirka femtio meter av den stora åkern. Resten skymdes av ett skogsparti. Efter en stund kom en bil körande på grusvägen och stannade till när den kom fram till åkern. Jag tänkte att föraren stannade för att titta på älgarna och hoppades att bilen inte skulle få älgarna att gå en annan väg. Bilen åkte vidare efter en liten stund. Sedan gick det nog minst en kvart utan att något hände tills jag till min förvåning hörde steg på grusvägen bakom mig. Det var en joggare som var ute och sprang innan soluppgången i minus tio grader. Han passerade fem meter från mig utan att lägga märke till mig. När han var tio meter framför mig rusade en älg iväg och följdes av ytterligare fem älgar. De skenade bortåt, korsade vägen och försvann in i skogen. Älgarna var på väg mot hygget och hade inte joggaren kommit så hade jag haft stora möjligheter att få bra bilder. Vilken maximal otur. Jag kände mig verkligen snuvad på bra älgbilder. Ljuset var jämt och fint. Inte ett moln på himlen Några minuter efteråt kom solens första strålar och det var sådär gnistrande som det kan vara vid tio minusgrader. Joggaren var den enda människa jag sett på vägen och totalt hade där kört tre bilar under de fem gånger jag varit där. Hur är det möjligt att ha en sådan otur?
De två bilderna här nedan fotograferade jag under en av få vindstilla morgnar vi hade i somras. Jag var i sommarstugan och tog en sväng med bilen ner till ån Ätran. Inte en krusning syntes på vattenytan och det låg en jämn tät dimma över den uppdämda ån. En bit ut låg en liten plastbåt och tack vare vattenspegeln och dimman gick det att få till en minimalistisk bild. Jag tog även bilder där jag placerade båten längre ner i bilden så att det istället blev mer negativ yta över båten. Jag tycker den här varianten ger en större känsla av att båten svävar i tomma intet än när båten är placerad längre ned i bilden. Därför gillar jag den här varianten bäst. Tänk om det istället varit en eka gjord av trä med åror på.
Båt på vattenspegel
Därefter fotade jag några andra motiv med vatten och dimma innan jag åkte nästan ända hem till stugan igen. Drygt hundra meter från vår tomt står det här ensamma trädet. Fast det var inte så ensamt som det ser ut på bilden för på ängen hade hundra kossor vaknat när jag klev över stenmuren. Av någon anledning som jag inte kunde förstå hade bonden satt ett stängsel som höll kossorna borta från det lilla området runt trädet. Precis så mycket jag behövde för att i lugn och ro dels kunna fota och dels slippa få med kossor i bilden. Nu tycker du kanske det hade varit snyggt med en ensam kossa under trädet eller varför inte tjuren Ferdinand. Jo, visst hade det det. Men med så många nyfikna kossor hade de förmodligen bildat en cirkel runt mig, ty kossor verkar vara väldigt fotointresserade.
Foto i en riktig skog
En annan dag på semestern åkte jag till en fin bokskog som ligger knappt en mil från sommarstugan. I skogar finns ögon och öron har jag hört sägas. Det stämmer nog. Vem vet, skogens herdar Enter, finns kanske på riktigt.
Gammal bokskog
Träning
Just ögonen är extremt viktiga för oss fotografer. Fotograferande är bland annat ett sätt att öva sig på att se. Jag har tränat mina ögon i mer än fyrtio års tid men ibland tvivlar jag ändå på att jag kan lita på dom. I den delen av Sverige där min hemstad Uddevalla ligger har vi ett transportbolag som driver linjetrafik med bland annat bussar i färgerna blått och blått. När jag åker i området ser jag ofta de blå bussarna köra runt i trafiken. Ibland undrar jag om jag verkligen kan lita på min syn när jag ser en blå buss och det står ”Ej i trafik” på bussen. Jag kan svära på att bussen rör sig i trafiken och ändå står det klart och tydligt med stor text att så inte är fallet. Det är vid sådana tillfällen jag börjar tvivla på mina ögon och det ger ingen god känsla för en fotograf.
Tolkningsföreträde
Jag som fotograf kan ha en uppfattning om vilket budskap jag vill en bild ska förmedla. Men en betraktare kan tolka min bild på ett helt annat sätt. Betraktaren kanske har helt andra erfarenheter som ligger till grund för en helt annan tolkning. Det här funderar jag på ibland när jag handlar i en ICA-butik. Jämte prismärkningen på hyllorna står det ofta en tilläggsskylt med texten ”VÅRT PRIS”. Tror ICA-handlarna att kunderna kan tolka det angivna priset som någon annans pris än deras? Skulle kunderna med sina olika livserfarenheter och upplevelser kunna misstolka det som om det är Willys eller Coops priser ICA-handlarna har satt på sina varor? Eftersom betraktaren alltid har tolkningsföreträde verkar ICA ta det säkra före det osäkra. Vad kan vi fotografer då lära av ICA. Jo, om vi vill att betraktaren ska tolka våra bilder på det sätt vi vill förmedla, då ska vi lägga till en text som talar om för betraktaren hur hen ska tolka bilderna. Texten måste vara tydlig och får på intet sätt kunna misstolkas.
Den femtonde oktober åkte jag, tillsammans med fotografen Claes Thorberntsson, ut på kusten. Enligt väderprognosen skulle det blåsa kraftigt och det visade sig att det stämde. Vi gick till ett ställe där västvinden låg på med full kraft. Jag har varit ute många gånger när det blåst mycket men det här tillfället slog alla föregående med hårdare vind och större vågor.
På en klippa där jag stått ett tag och fotograferat utan att någon enda våg ens varit i närheten av mig, märkte jag plötsligt i ögonvrån en jättevåg. Jag hann vända mig med ryggen mot vågen innan den med stor kraft sköljde över mig. Jag blev helt genomsur på baksidan av byxorna och det rann ner havsvatten i stövlarna. Det första jag gjorde vid hemkomst var att byta mina genomblöta kalsonger. Nästa gång ska jag förutom regnjacka även ta på regnbyxor.
Ljuset varierade från mörka ovädersmoln till solsken. Jag tog flest bilder med långa slutartider men provade även korta tider när det var ljusare.
StormStormKlippa och hav.StormKlippa och hav.Klippa och hav.Klippor och hav
I mars månad åkte jag på en fotoresa till Botswana med Wild Nature fotoresor och reseledare var Henrik Karlsson. Där besökte vår grupp, om åtta personer, två nationalparker som heter Chobe och Okavango. Själva fotoresan började i Kasane som ligger vid Chobe Nationalpark. Där bodde vi först tre nätter, sedan flög vi till Okavango deltat där vi stannade fem nätter och resan avslutades med två nätter i Kasane. I Okavango bodde vi i Shinde tältcamp. Det här inlägget handlar om Okavango som är ett enormt inlandsdelta i Botswana. Vattnet når inte till havet utan mynnar ut i Kalahariöknen. Vistelsen i Chobe har jag skrivit om i ett tidigare inlägg.
Afrikansk vildhund
Inom området som vi besökte befann sig för tillfället två flockar med vildhundar. Vi hade tur eftersom de rör sig över stora områden och de kunde precis lika gärna ha varit i något annat område. En flock har ett stort territorium som kan vara mellan 50 och 200 km² stort.
Under jakten kan hundarna nå hastigheter på upp till 60 km/h och de är väldigt uthålliga. Till exempel i Serengeti i Tanzania lyckas jakten i nästan 70 procent av alla försök, som jämförelse är lejonets effektivitet bara 23 procent. De kommunicerar under jakten och stannar då och då för att hålla utkik efter var de andra befinner sig. Vi följde efter ett flock när de var på jakt. Vi hade hundar framför, bredvid och bakom bilen. Men plötsligt tappade vi bort dem.
Vi stannade bilen för att ta något att dricka och plötsligt kom en impala springande i det höga gräset i väldigt hög hastighet följd av ett par hundar. Vi hoppade in i bilen och följde efter jakten. Då och då kunde vi se hundar hoppa över det 2 meter höga gräset. Plötsligt vände vår guide bilen in i gräset och efter 100 meter såg vi en flock hundar i ett moln av damm. Jag kunde inte se impalan förrän efter några minuter och då var det bara ben kvar. Efteråt kan jag inte förstå hur våra guider lyckades följa efter hundarna.
African wild dog, Afrikansk vildhund
Dammet, ljudet av hundar och doften av död. Det var overkligt.
Fläckig hyena
En dag såg vi en hyena som följde en flock vildhundar. Förmodligen var den ute efter att sno åt sig något ätbart från hundarnas byte. Den skulle även kunna döda en skadad hund som kommit på efterkälken. Flocken gillade förståeligt nog inte hyenans närvaro. Plötsligt omringade några hundar hyenan som tog skydd i högt gräs genom att trycka ner bakdelen, som var mest sårbar, i gräset. Jag såg inte det som hände när hundarna attackerade men ett mycket kraftigt och hotfullt morrande från hyenan skvallrade om att den inte uppskattade attacken. Efteråt drog hyenan iväg bort från flocken. Den passerade nära vår jeep och försvann sedan ur vår åsyn.
Hyena
En kväll när vi var på väg till campen fick vi syn på en hyena i mörkret.
Hyena at night safari
Nattsafari
En kväll gjorde vi en nattsafari och letade efter nattaktiva djur. Guiden som körde höll i ratten med ena handen samtidigt som han skickligt svepte en ficklampa fram och tillbaka med den andra. På reflexerna från djurens ögon kunde han avgöra vilka arter det var. Han berättade att om det var bytesdjur skulle han inte dröja kvar med strålen från lampan för att inte försämra deras mörkerseende. Han ville inte medverka till att bytesdjuren lättare skulle kunna falla offer för ett rovdjur. Plötsligt stannade han bilen, gick ur och lade en filt på marken. Vi klev också ur, lade oss på filten och tittade upp på en fantastisk stjärnhimmel. Vi hittade inga nattaktiva djur men stunden på filten var en fin upplevelse.
Solnedgång över Okavango delta i Botswana.Sunset, the Okavango delta.
Tree and african after sunset sky
Nya djurarter att fotografera
I Okavango fanns det två vanligt förekommande antiloper som jag inte hade sett förut, tsessebe och lechwe. Tsessebe är bland de snabbaste antiloperna i Afrika och kan springa i hastigheter upp till 90 km/h.
TsessebeTsessebeTsessebeTsessebe
Lechwe finns i sumpiga områden. Bakbenen är något längre proportionellt än hos andra antiloper för att underlätta långdistanslöpning på sumpig mark. De använder det knädjupa vattnet som skydd mot rovdjur. Deras ben är täckta av ett vattenavvisande ämne som gör att de kan springa ganska snabbt i knädjupt vatten.
Saddle-billed Stork and crocodileOstrichOstrichOstrich
Babianer
BaboonBaboonBaboonBaboonBaboonBaboonBaboon
Bilder med blandade motiv
Fokus ligger på att fota djur på safari men när jag fick syn på det här trädet bad jag guiden stanna. Jag klev ur bilen och tog bilder.
Tree
Det är sällan jag fotograferar insekter på safari, men här lyckades jag ta en bild på en fluga.
Fluga
Vi ett tillfälle när vi gick ur bilarna för att fota vildhundar passade jag på att fotografera en vacker trädstam.
Intill den allmänna toaletten på campen stod en stor termitstack. Ett par ekorrar höll på att bygga bo i stacken. Jag satt där ett tag och försökte ta bilder på ekorrarna.
African Tree Squirrel
Vi roterade på olika platser i jeepen vilket var bra. Vid ett tillfälle när jag satt längst bak i bilen fick jag syn på ekorrarna precis när vi passerat termitstacken och bad guiden stanna så att jag kunde ta en bild.
African Tree SquirrelWildebeestWildebeest, GnuAfrican elephantWarthog
När jag fotograferade nedanstående bilder på vårtsvin hade jag klivit ut ur jeepen och låg ner på marken. Det är oftast en fördel att komma ner på samma nivå som djuren, speciellt mindre djur. Det var synd att något djur bitit av svansen på vårtsvinet. Annars brukar den stå rakt upp som en antenn.
Warthog
På nedanstående bild ser det ut som om det är måndag morgon och vårtsvinet har vaknat på fel sida.
WarthogWarthogKudu
Två stora lejonhannar
Under ett par dagar letade guiderna efter två fina lejonhannar utan att finna dem. Men vi såg och fotograferade många andra djur under de dagarna och det var inte någon bortkastad tid även om vi inte hittade hannarna.
LionLionLionLionLionLionLionLion
I slutet av vistelsen i Okavango dök de två hannarna upp i närheten av lägret. Personalen hade hört dem tidigt på morgonen och guiderna visste därför var vi skulle leta. De dröjde inte länge förrän vi hittade lejonen. De var väldigt fina i sina mörka manar. Dessutom hade inte solen hunnit stiga särskilt högt och vi fick ett snyggt morgonljus.
LionsLions
Lejonhannarna letade efter ungen du såg på bilden med termitboet och dess syskon. Ingen av hannarna var far till ungarna, om de hittade ungarna skulle de döda dem. Det låter hemskt, men hanarna lever ett väldigt hårt liv och om de lyckas ta över ett revir måste de bli pappor så snart som möjligt för att deras avkomma ska hinna bli vuxna innan någon annan hane tar över reviret.
LionsLionsLionLionslion
Zebror
ZebraZebraZebraZebra
Det vackraste djuret på resan
En morgon hörde vår guide djur som varnade och han förstod genast att ett rovdjur var i närheten. Rätt som det var kom en leopard gående ut ur ett buskage och passerade bara ett par meter från jeepen. Jag blev så betagen av dess skönhet att jag misslyckades med bilderna när den gick förbi. Men vi fick fler chanser och vid två tillfällen klättrade den upp i två olika träd.
LepardLepardLepardLepard
LepardLeopardLepardLepard
Tältcampen i Okavango
Som jag nämnde i inledningen bodde vi i Shinde tältcamp. Tälten som låg lite avskilda från varandra innehöll ett sovrum med dubbelsäng och en toalett med dusch. Det fanns även en dusch på utsidan att välja på. Tält låter kanske inte så bekvämt men standarden var högre än jag behövde. Vi fick inte gå själva mellan tältet och den gemensamma byggnaden utan vi följdes av en i personalen. Det skulle kunna dyka upp djur och vi fick veta att en leopardhona använde campen som gömställe för sin unge. Det hade hon gjort sedan ungen var nyfödd och nu var den 7-8 månader gammal.
Personalen var trevlig och maten god. Guiderna var mycket kunniga.
Tältet jag delade med en annan deltagare.Toaletten i tältet.
Den gemensamma byggnaden rymde bar med stor terrass, ett rum för kaffe/the, en toalett och två stora matplatser.
Terrassen framför baren och en av matplatserna.En av matplatserna.Toa, i gemensamma utrymmena, med utsikt.
I år hade vi högsommarvärme på försommaren och under huvudsemestern var vädret växlande med en del blåst och regn. När semestern var slut och jag återgick till arbetet tyckte jag att det hade varit ett bra semesterväder. Till min förvåning var en del av mina arbetskamrater mycket missnöjda med vädret. När jag tänkte efter hade det visserligen inte varit badväder särskilt många dagar kanske en enda bara men fotovädret var jag nöjd med och därför tyckte jag semestervädret varit bra. De första 4-5 dagarna under min fjällvandring hade jag högsommarväder men det var förstås i Norrland.
Långa slutartider
Det blåste kraftiga vindbyar på en av mina första semesterdagar och jag åkte till en liten bokskog som låg intill en sjö. Det var mitt på dagen och för att kunna använda långa slutartider satte jag ett gråfilter framför objektivet. Med hjälp av långa slutartider kunde jag fånga rörelsen i löven. Träden hade grenar nertill på stammarna vilket oftast inte är fallet med bokträd. Jag placerade mig dessutom på en liten höjd i skogen för att komma upp i förhållande till träden och därmed få med ännu mer löv i bilderna. Det gjorde även det möjligt att undvika att få med himlen i överkant av bilderna. Jag har försökt att ta den här typen av bilder vid ett flertal tillfällen tidigare men inte fått till bilderna så som jag hade hoppats på. Men den här gången blev det som jag visualiserat. I bilderna tagna i bokskog använde jag exponeringstider på 5-10 sekunder.
Hård vind i bokskog.Stubbe i bokskog.
Fotografering av buskar
När jag kände mig klar i bokskogen gick jag ut till sjön och fotograferade buskar. Vinden tryckte på ännu hårdare där och när lövens undersidor vändes mot mig blev löven ganska ljusa. Jag valde medvetet att ta med någon eller några trädstammar i bilderna för att ha med något som var skarpt. I bilderna på buskarna använde jag exponeringstider mellan 1,5 och 4 sekunder.
Buskar i hård vind.Buskar och aspstam i hård vind.Buskar i hård vind.
Ett par dagar senare hade vi den enda dagen med härlig värme och då åkte vi till sjöns badplats som låg där jag fotat buskarna tidigare. Alla buskarna var nedsågade, förmodligen av kommunen eftersom jag tror att det är en kommunal badplats.
I våras åkte jag och min fru till Västerås för att titta på när vår äldsta dotters lag tävlade i CrossFit. I CrossFit tränar man mycket med den egna kroppen som motstånd, men också med skivstång, kettlebells, medicinboll, räcken, gymnastikringar, hopplådor, klätterrep och hopprep. För de som tävlar i CrossFit går det aldrig att förbereda sig specifikt. Man får inte veta vad som kommer på tävlingarna förrän strax innan det börjar. Det gäller då att vara mycket allsidigt förberedd.
De flesta tävlingsmomenten genomfördes inomhus, endast ett löpmoment gick utomhus med goda ljusförhållanden. Den största svårigheten är det relativt svaga ljuset inomhus i kombination med atleternas rörelser. Jag använde ett högt iso runt 3200 och 70-200 mm objektiv med bländare 2.8. Med hjälp av serietagning tog jag många bilder och sedan hoppades jag på att några skulle bli bra. Oftast tävlade åtta lag i samma heat och tack vare de många heaten kunde jag lära från de första heaten var jag skulle placera mig och hur jag skulle agera innan heatet med min dotters lag började.
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, Tegen
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, Tegen
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, TegenCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, TegenCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, TegenCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, TegenCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås. Team Lykkes Hjältar, Tegen
Heat med tyngdlyftnings moment där de tävlande skulle lyfta så mycket som möjligt var roligast att fotografera. Jag försökte hitta deltagare med härliga ansiktsuttryck.
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 VästeråsCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås
En del dolde effektivt sitt fighting face för fotografen med hjälp av håret.
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 VästeråsCrossFit. Sweden Throwdown 2023 VästeråsCrossFit. Sweden Throwdown 2023 VästeråsCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås
Jag provade även med långa slutartider. Helst hade jag velat använda blixt med synk på andra ridån för att få både en känsla av rörelse och en skarp del i bilden men det hade säkert blivit störande med blixt för de tävlande. Jag försökte istället röra kameran upp och ner i samma takt som atleterna.
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 VästeråsCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås
Jag har även provat med två svartvita varianter som du ser här nedan.
CrossFit. Sweden Throwdown 2023 VästeråsCrossFit. Sweden Throwdown 2023 Västerås
Fitness
I en annan del av samma hall som CrossFit-tävlingen ägde rum i, pågick även en Fitness-tävling. När det var paus i CrossFit tittade vi lite på Fitness. Det var intressant att se när deltagarna rörde sig över scenen och visade upp sina otroligt vältränade kroppar.
Under min semester var det inte särskilt många vindstilla morgnar med dimma. En enda morgon fotade jag i dimma. Jag åkte en runda i närområdet av vår sommarstuga i mellersta Halland och stannade till i närheten av vattendrag och sjöar. Plötsligt fick jag syn på en annan fotograf. Jag blev verkligen förvånad. Det var första morgonen under sextio år som jag såg en annan fotograf i det området och då förstår du att området inte direkt lockar andra fotografer. Jag åkte en liten bit till och stannade vid en äng med träd. Efter en stund kom den andre fotografen körande och stannade på samma ställe. Vi fotade och pratade. Så småningom gick det upp för oss att vi vuxit upp i samma Halländska by, nämligen Torup och att våra föräldrahem låg ganska nära varandra.
Det var speciellt ett träd som stod fint på en äng. Jag tog olika alternativ allteftersom dimman lättade. Gräset var vackert indränkt i dagg.
Träd i en hage en dimmig sommarmorgon.
I en viss vinkel passade formen på trädkronorna bra ihop.
Träd i en hage en dimmig sommarmorgon.
Nedanstående bild är fotograferad med objektivets minsta bländare 22 för att solen ska få en stjärneffekt.
Under midsommarhelgen åkte jag och min fru till kusten och promenerade runt en stund på klipporna och njöt av det vackra vädret. Efter ett tag stannade vi till på en fin plats. Jag flugfiskade samt fotade. Min fru sov och löste korsord.
Jag tog lite bilder på olika fina former på klipporna och efter en stund upptäckte jag min skugga. Då stannade jag till och började klura på om det skulle gå att ta bilder på min egen skugga.
Skugga av fotograf
Jag ställde mig på en klippa som var högre än klipporna där skuggan föll. Då blev skuggan längre vilket jag tyckte såg intressant ut.
Skugga på klippor
Så kom på att jag kunde ta med skorna i bild och när jag stod som Charlie Chaplin syntes skorna tydligare.
Skugga på klipporSkugga på klippor
För att variera bilderna ytterligare provade jag olika varianter med min ena hand.
Skugga på klipporSkugga på klippor
För att skuggorna ska bli tydligare har jag ökat kontrasten mer än jag normalt brukar göra i mina landskapsbilder.
Fick jag någon fisk, undrar du så klart? Jag hade på en näbbgädda men den släppte som tur var efter en stund. Då slapp jag lossa den, vilket var skönt, eftersom jag ändå inte hade tagit med den hem.
Den senaste tiden har vi haft ovanligt varmt och torrt väder. Så varmt att jag till och med har badat i havet. Det är dock inget som imponerar på de övriga i min familj, de har badat i havet sedan januari. Jag gillar värme och jag trivs mycket bättre när det är varmt än kallt.
I söndags ringde klockan tidigt, jag skulle åka en tur med bilen och försöka fota rådjur. Det gick ganska bra. Förutom att jag såg en hel del rådjur så fick jag bilder på en get och två bockar. Geten hade ett kid med sig men det skymtade nätt och jämt i det höga gräset.
RåbockRågetRåbockRåbock
När så den första hundägaren promenerade förbi med sina hundar var det dags för mig att åka hem, äta frukost och sedan sova några timmar.
I mars månad åkte jag på en fotoresa till Botswana med Wild Nature fotoresor och reseledare var Henrik Karlsson. Där besökte vår grupp, om åtta personer, två nationalparker som heter Chobe och Okavango. Själva fotoresan började i Kasane som ligger vid Chobe Nationalpark. Där bodde vi först tre nätter, sedan flög vi till Okavango deltat där vi stannade fem nätter och resan avslutades med två nätter i Kasane. Vi bodde hos Pangolin safaris. Det här inlägget handlar om Chobe som ligger i nordligaste Botswana, på gränsen till Namibia. Chobe är också namnet på floden som är gränsflod mellan Botswana och Namibia. Längre nedströms byter den namn till Zambezi floden. Okavango återkommer jag till i ett annat inlägg.
I floden växte det vass och näckrosor i stora områden. På södra sidan om floden(i Botswana) växte det skog ända ner till vattnet. Norrut såg landskapet mer öppet ut.
Chobe riverTrollsländaWater Lily
Fåglar, fåglar och ännu fler fåglar
Jag var främst intresserad av däggdjuren. Före resan hade jag sökt på Internet efter bilder tagna i Chobe och efter det hade jag fyra idéer som jag hoppades kunna förverkliga. Det var badande elefanter, spegelbild på elefant, liten elefantunge bland vuxna elefanter och elefant i solnedgång. Vi åkte på floden i en specialbyggd båt som hade åtta svängbara stolar på rad med varsin gimbal. Två av deltagarna var mycket intresserade av fåglar och det var lite oturligt för mig som var mer intresserad av djur. De första två dagarna ropade en av dem till varje gång hen såg en fågel och det satt en fågel i vart och vartannat träd utmed floden. Den duktige guiden från Pangolin safaris som körde båten var lyhörd och styrde båten in mot fåglarna på ett mycket proffsigt sätt. Jag tog givetvis bilder på fåglarna men ibland struntade jag också i det. Jag tänkte att man får anpassa sig till gruppen och göra det bästa av situationen. Det var en mycket trevlig grupp med bra personer. Här kommer ett litet urval av de fåglar vi såg.
Som tur var blev det mycket fokus på däggdjur den senare delen av vår vistelse i Chobe. För att få chans till bra bilder på badande eller drickande elefanter var vi tvungna att åka till dem så snart vi såg att det var elefanter på väg ut i vattnet.
En nackdel med att vara närmre ekvatorn är att ljuset snabbt blir hårt med stora kontraster. Ett sätt att behandla bilder med hårt ljus är att göra bilderna svartvita.
Grupper med små ungar nöjde sig ofta med att bara dricka och sedan gick de in i skogen igen.
African elephantAfrican elephant
En del flockar med elefanter gick ut till vassbälten och öar i floden för att äta och då fick vi mer tid för fotografering. Elefanterna hade olika tekniker för att tvätta maten. Var det öppet vatten kunde de daska växterna i vattnet och skölja bort bottensediment. Där vassen växte tät svingade de växterna mot betarna istället.
African ElephantAfrican Elephant
African Elephants playing
Vid ett tillfälle betade en ganska stor grupp elefanter på en ö. Vår guide hade parkerat båten med fören upp på strandkanten. Elefanterna kom närmre och närmre. Till slut stod en elefant och betade lugnt precis framför båten och jag satt längst fram. En fantastisk upplevelse och en fin stund att minnas.
African elephantAfrican elephant
Nedan ser du ett av motiven jag hade hoppats på i förväg och denna bild är jag nöjd med. Däremot är jag inte helt nöjd med bilderna på badande elefanter eftersom jag hade tänkt mig någon bild med mer action och mer plask. Med den stora mängden elefanter det finns i Chobe borde möjligheten finnas att ta bättre bilder än de jag tog.
African elephantAfrican elephant
Efter badet
Människor och elefanter har intresset för att bada gemensamt. Men efter badet skiljer vi oss åt markant. Det första elefanterna gör när de har badat klart är att smutsa ner sig. Jag har för mig att det är för att de vill skydda huden. Om vi behöver, smetar vi människor in oss med krämer eller sololjor istället.
African elephant
I bilden ovan har jag valt att ta med Henriks huvud för att visa hur nära vi var elefanterna ibland. Om du tycker det ser ut som om elefanthanen har ett klent bakben så kan jag lugna dig med att det inte är ett ben.
Innan elefanthanen började sin hudvårdsbehandling gick den fram till en impala som vi först trodde var död men efter en stund visade det sig att den levde. Det var jobbigt att se impalan ligga där men naturen måste ha sin gång. Dagen efter var den borta. Förmodligen hade den blivit mat åt något rovdjur.
African elephant and a dying impala.
Efter att hanen försiktigt undersökt impalan var det dags för hudvård.
En av anledningarna till att jag åkte på den här resan var att det skulle vara grönt. Jag har varit i Afrika två gånger tidigare, då var det torrt och väldigt lite grön växtlighet.
African ElephantAfrican Elephant
En kväll fick vi ett fint ljus när solen gick ned och himlen i bakgrunden var färgad mörkblå av regnmoln. Tyvärr fick vi inget regn. Det hade varit kul att även ta bilder på elefanter i ösregn.
Med nedanstående bild lyckades jag uppfylla en av de bilder jag hoppats på i förväg, nämligen en liten unge bland fullvuxna elefanter.
African Elephant
I bilden nedan var jag väldigt nära att få ytterligare ett av mina önskemotiv uppfylld, en bild på elefant i solnedgång. Jag väntade på att elefanten skulle ta ytterligare ett par steg åt höger men plötsligt gav Henrik order till guiden att flytta båten och det gick så fort att jag inte ens hann ändra från stående format till liggande för att få med hela solen. Det var snopet och trist när det var så nära. Jag hade velat få med hela solen i bild. Jag satt vid det tillfället längst fram i båten och Henrik satt som så ofta längst bak tillsammans med guiden.
Elephant and sunset
Lejon i Chobe nationalpark
Jag hade inga förväntningar i förväg att få se lejon i Chobe. Som tur var låg ett antal lejon från en större lejonflock och vilade sig på stranden en kväll. Det var kväll och vi väntade på att lejonen skulle gå ner till vattnet och dricka vilket några också gjorde. Tyvärr valde de ett ställe som inte gav några bra bilder.
Lions
Dagen efter åkte vi mot den plats där vi sett lejonen kvällen före. Vi hittade några av dem lite längre nedströms och som tur var började de gå utmed stranden.
Sleeping lion
Det gällde att vara snabb när lejonen passerade en fin öppning och helst även komponera bilden så gott det gick. På ett ställe kunde jag utnyttja ett träd som element i bilden och på ett annat ställe strök sig en hona mot en ung lejonhane. Dessutom hade jag lite tur med skuggor från löv som föll på honans kropp. Nu märktes det tydligt hur viktigt det var med en bra guide som manövrerade båten och Henrik var bra på att ge guiden instruktioner. Det slog mig att om jag bortsåg från att det var helt andra träd och växter så var miljön förbluffande lik ett halvt igenvuxet ängslandskap hemma i Sverige.
Female lionLions
Flocken stannade till på ett ställe och flera lejon gick ner till vattnet för att dricka. Som mest var det fyra lejon vid vattnet men då gjorde jag två misstag samtidigt. Jag hade för litet skärpedjup och jag komponerade bilden fel, tog med för mycket av bakgrunden ovanför lejonen och för lite av vattnet i förgrunden. Därför fick jag inte skärpa på alla djuren och kompositionen blev inte bra. När jag väl insett mitt misstag med för stor bländare var det bara tre lejon som drack vatten.
Lions
Flodhästar
Det var svårt att få bra bilder på flodhästar. För det mesta såg man bara ögon och öron sticka upp över vattenytan. De ligger i vattnet för att få skydd mot den starka solen och går upp på land under natten för att äta. När de blev misstänksamma sjönk de ner under ytan och försvann helt. När de var i vattnet väntade jag på att de antingen blåste ut vatten ur näsborrarna eller gäspade stort med vidöppen mun. För att komma ner på djurens nivå monterade jag av kameran från gimbal och använde båtens reling som stöd, liggandes på knä. Det gällde att vara tålmodig och härda ut i den ställningen för att få bra bilder. De flesta försöken var resultatlösa men vid några tillfällen lyckades jag.
HippoHippoHippo
I nedanstående bild tror jag att flodhästen vevade runt med svansen vilket gav det fina stänket i bakgrunden.
Hippo
Överlag verkade flodhästarna försiktiga men två gånger efter avslutad fotografering och när vi åkte iväg bort från dem kom en flodhäst springande i förbluffande hög fart efter båten. Det var mycket respektingivande och då var jag glad att vi hade en båtmotor med 100 hästkrafter. Det verkade som de tog mod till sig när vi åkte iväg. När båten närmade sig eller låg stilla visade de ingen aggression. Jag försökte hinna med att fota när vi blev jagade men lyckades tyvärr inte få några skarpa bilder.
Lite blandat med andra djur som vistades intill floden
Tack vare skogen utmed floden såg vi babianer på några platser.
BaboonBaboon
Vid ett tillfälle när guiden körde in båten mot land med anledning av ännu en fågel hade jag tur då en liten flock impala kom ut ur skogen för att dricka alldeles intill oss. Jag tycker att impalan är ett mycket vackert djur men på de resor jag gjort verkar jag vara ensam om att vilja fotografera den. Kanske är den för vanlig och därför ointressant, men jag skulle gärna lägga extra tid på att försöka ta bra bilder på impala.
ImpalaImpalaImpala
En annan mycket vacker antilop är kudu vars fullvuxna hane kan få ståtliga och skruvade horn. Nedan ses en ung hane som börjat få lite skruv på hornen.
Kudu
Krokodilerna var svåra att fotografera. Jag ville helst ha dem med öppet gap men när vi närmade oss stängde de oftast munnen. Vi såg flera stora krokodiler men jag lyckades inte få några bra bilder på dem. En jättestor krokodil simmade med en död vattenbuffel åtföljd av ytterligare två stora krokodiler. Förmodligen väntade de på att buffeln skulle bli tillräckligt rutten så att de skulle kunna dela den och äta. En gång gled vi med båten över en krokodil på grunt vatten och jag fotade den stående i båten och nästan rakt ned med mitt normal zoom objektiv. Tyvärr fick jag nosen i bildkanten utan luft emellan annars hade det blivit en bra bild. Surt, men sånt händer.
Nile CrocodileNile CrocodileMonitor Lizard
Vattenbuffeln är ett respektingivande djur. En gång såg vi en stor hjord beta på en ö, men vi stannade inte för fotografering. Buffeln på bilderna gick ensam vid stranden och betade.
Jag och några andra deltagare kunde inte boka flyg från Kasane den dagen resan tog slut. Därför bodde vi en extra natt på ett annat hotell i Kasane som heter Travellodge. Henrik hjälpte oss med bokningen. Hotellet var bra och dessutom höll en grupp med mungos till vid poolen. Till en början när jag försökte fota dem kröp de in under pooldäcket. Men de verkade nyfikna och till slut var jag omringad av 15 till 20 mungos, där jag låg platt på gräsmattan. En av dem stack in huvudet i motljusskyddet till mitt teleobjektiv. Jag ville inte att den skulle snora ner frontlinsen och därför lyfte jag lite försiktigt på objektivet och då kom den ut igen.
Fotografering från båt och sammanfattning av vistelsen i Chobe
Totalt sett är jag mycket nöjd med upplevelserna och bilderna från Chobe. Pangolin safaris var en bra arrangör med bra personal. Boendet var bra och maten väldigt god. Kocken hade en liten show varje kväll när han presenterade maten, vilket var underhållande. Däremot hade jag lite svårt för att personalen skulle vinka åt oss varje gång vi åkte iväg med bilarna till båten och även då vi kom tillbaka. Det kändes inte som det fyllde något annat syfte än att det skulle påverka oss att ge mer dricks. Lodgen låg en bit från floden och vi åkte jeepar till och från båten vilket fungerade bra utom första morgonen då en av bilarna fick punktering. Till råga på allt fungerade inte domkraften och när guiden väl gav upp och ringde efter en ny bil hade vi gått miste om det finaste morgonljuset.
Pangolin lodge
Lodgen ligger bland den övriga bebyggelsen i Kasane och vistelsen där är ingen större naturupplevelse. På väggarna hänger många fantastiska naturbilder och vid baren finns det fina naturfotoböcker att titta i. Det fanns en gömsle som man kunde gå till inifrån byggnaden men den enda gången vi såg några djur där var några babianer vid vår ankomst. Men som sagt, det är ett trevligt boende.
Pangolin lodge
Pangolin lodgePangolin lodge
Båten var bra att fotografera från med roterbara stolar som alla hade varsitt stativ med en gimbal. För mig som alltid fotar med stativ hemma i Sverige var det en stor fördel. Det gick också bra att fota med relingen som stöd för att komma ner på vattennivån och då kunde man fälla upp ett mjukt skydd över relingen för att inte skava av färgen på objektiven mot relingen. Vi roterade och satt på olika stolar. På ett par stativ fungerade inte alla skruvarna. Några gick inte att rubba vilket var en stor nackdel. Där kunde Pangolin förbättra sig med utökat underhåll av stativen. Båten var stadig så länge inte någon gick omkring.
Specialbyggd båt för fotografer
Vi åkte ut med båten när det fortfarande var nästan mörkt(utom första morgonen) och var tillbaka när det var ganska mörkt. Vi utnyttjade ljuset bra och det är en av fördelarna med att åka på en resa anpassad för fotografer. Mitt på dagen åt vi lunch och vilade på lodgen. Innan vi åkte ut på eftermiddagen fick vi afternoon tea.
Som jag har skrivit tidigare var det trevliga deltagare, duktig guide från Pangolin safaris och Henrik var en bra reseledare. Det enda jag upplevde negativt var när Henrik talade högt till alla på båten och gav instruktioner medan vi fotograferade. För mig var det störande när jag skulle koncentrera mig på fotograferingen och förtog också lite av naturupplevelsen. Men det var säkert andra i gruppen som uppskattade det. Däremot var all information vi fick före och efter fototillfällena givande.
En kväll visade Henrik bilder med en projektor och berättade om sin fotografering, vilket var mycket intressant och uppskattat.
Där vi parkerade bilarna intill båtplatsen mynnade ett orenat avlopp ut och avloppsvattnet rann den sista biten på marken och ut i floden. Den doften var inget man ville ta med sig som minne hem.
Det är naturligtvis fler båtar på floden men jag upplevde inte det som ett problem och oftast var vi själva vid de djur och fåglar vi fotade. Det finns några stora båtar fast ankrade för boende på floden. Ibland fick man tänka på bakgrunden för att undvika dem. I Kasane fanns det naturligtvis master som stack upp ovanför skogen men om man tänkte på det var det inget större problem.
Kamerautrustning
Jag hade med mig två kamerahus och två objektiv. Ett normal zoom 24-105 mm samt ett fast 500 mm med bländare 4. När jag packade inför resan var jag i valet och kvalet om jag skulle ta med mitt 100-400 zoom. Det var ett stort misstag att lämna det hemma. Jag hade med mig det objektivet vid en resa till Zimbabwe och då använde jag det inte en enda gång. På den safarin gick vi oftast till fots när vi fotograferade och då kunde man på ett helt annat sätt påverka avståndet till djuren. Dessutom fotade minst hälften i den gruppen med fast 600 eller 800 mm och därför kom jag sällan för nära med mitt 500 mm. Däremot när vi nu satt i båten hade ett 100-400 mm zoom varit bra då vi ofta var för nära djuren för ett 500 mm tele. Jag skulle absolut inte ha lämnat mitt 500 mm hemma, det hade jag använt överallt där det hade fungerat. Men ett 100-400 vid sidan om och fota på frihand hade varit idealiskt. Dagens låga maxvikt för handbagage på flyget är en stor nackdel för oss fotografer. Jag hade mer vikt än det tillåtna och om jag skulle skulle ha tagit med mig 100-400 mm skulle jag ha lagt det i incheckat bagage. Det finns alltid en liten risk med det, objektivet kan skadas om bagaget hanteras ovarsamt eller bli stulet. Jag hade även med mig ett litet resestativ och en bönpåse som jag inte använde.