Skog – Peter Angvarson Fotografi

Vandring på Kroppefjäll i Dalsland

Norr om Högsäter ligger Tångelanda. Där klev jag av buss 730 från Uddevalla och påbörjade min vandring. Efter tre kilometers promenad på asfalterad väg låg en camping vid norra delen av Ragnerudsjön och där passerade Kroppefjällsleden. Jag följde leden österut mot Kroppefjälls naturreservat. Det var cirka två kilometer till reservatgränsen, mestadels på småstigar. Området var ganska kuperat med några småsjöar, bland annat Nedre Stocketjärnen.

Nedre Stocketjärnen, Kroppefjäll, Dalsland.

På några ställen var det fin skog men mestadels var det som vanligt fula spår efter skogsindustrin.

Nedanstående motiv hittade jag i branten ner mot sjön Stora Kvarndådet.

Väl inne i reservatet fortsatte min vandring på Kroppefjällsleden mot dagens mål, sjön Stora Husemadtjärnet.

Stora Husemadtjärnet, Kroppefjäll, Dalsland.

Vid sjön låg tyvärr ett vindskydd men som tur var fanns det ingen där. Tvärs över sjön från vindskyddet sett hittade jag en någorlunda plan liten plätt där mitt enmanstält fick plats.

Tältplats vid Stora Husemadtjärnet, Kroppefjäll, Dalsland.

Utmed sjön fanns det några fina döda tallar. Jag gick runt och fotade en stund i omgivningarna på kvällen. Skogen är ung och med få inslag av gamla eller döda träd. Kroppefjäll var till stora delar skoglös under 1800-talet och den nuvarande skogen uppkom i början av 1900-talet.

Min fotoutrustning bestod av systemkamera med ett objektiv 24-105/4, resestativ, trådutlösare, tre batterier samt ND- och polarisationsfilter.

Efter en god natts sömn och frukost fortsatte min vandring norrut till Lilla Husemadtjärnet där jag lämnade Kroppefjällsleden och gick en stig österut mot Örlevattnet. Precis öster om Lilla Husemadtjärnet gjorde stigen en krök och passerade över en långsmal mosse. Där hade någon kapat drygt tio tallar med motorsåg vilket var en mycket tråkig syn och väldigt märkligt eftersom det var inne i reservatet.

Fällda tallar öster om Lilla Husemadtjärnet, Kroppefjälls naturreservat, Dalsland.

När jag började skymta Örlevattnet mellan trädstammarna lämnade jag stigen och gick söderut i stiglös terräng. Jag passerade ett område med många lågväxande tallar, en annan typ av tall än den jag sett tidigare i reservatet. Innan jag skulle komma ut till leden igen stannade jag till vid en liten bäck och åt lunch. Jag hade med mig en vattenrenare för att kunna dricka vattnet från sjöar och bäckar utan att behöva värma upp det först.

Åter ute på leden igen mötte jag tre vandrare från Tyskland. Efter cirka en halv kilometer lämnade jag den överbefolkade leden och gick mot en mosse öster om sjön Lilla Amboln. Jag följde mossen utmed norra sidan fram till sjön. På höjden öster om sjön låg en del omkullfallna granar.

På höjden fanns en plats med utsikt över mossen söder om sjön. Där rastade jag ett tag och fotade bland annat en tall som stack upp ur ett buskage av gran. Ett tag drömde jag om en bild på en älg ute på den trädlösa mossen, den skulle i så fall ha blivit en jättebra miljöbild på älg. Men med tanke på hur fattigt Kroppefjällsreservatet var på vild djur hade jag förmodligen kunnat sitta där i ett helt år utan att skymta en endaste älg. Totalt kunde jag räkna till knappt tio spillningshögar från älg i reservatet under två dagar. Flertalet låg i utkanten av reservatet. Två tranor, en tjäder och noll däggdjur blev det magra resultatet.

Tallstam och gran vid sjön Lilla Amboln.

Ett av ytterst få spår från älg i reservatet.

När vilorasten var slut styrdes kosan söderut mot Svingdalsberget. Några hundra meter norr om berget låg en liten göl. Jag gick över mossen som syns i nedanstående bild och kollade in gölen innan jag fortsatte till berget.

Öppen mosse nordost om Svingdalsberget, Kroppefjäll, Dalsland.

Av någon anledning hade jag fått för mig att Svingdalsberget skulle erbjuda en fin utsikt söder ut men där fanns ingen utsikt överhuvudtaget, bara ett röse på toppen.

Fotografen vid röse på Svingdalsberget, Kroppefjäll, Dalsland.

Vid Måketjärnen, sydöst om Svingdalsberget, fanns en fin plats för tältet. -Ja, jag är medveten om den dåliga sträckningen av tältduken. Jag sträckte upp den innan det var dags att krypa in och sova.

Tältplats vid Måketjärnen, Kroppefjäll, Dalsland.

Matlagning vid Måketjärnen, Kroppefjäll, Dalsland.

Det blåste lite grann och sjön vill inte lägga sig spegelblank. Därför satsade jag min tid på fotografering av skogsmiljöer runt sjön.

Tallskog och blåbärsris vid Måketjärnen, Kroppefjäll, Dalsland.

Sten med mossa vid Måketjärnen, Kroppefjäll, Dalsland.

Sista dagen lämnade jag Kroppefjällsreservatet och vandrade mot centrum i Högsäter, där skulle jag ta en buss hem till Uddevalla. Väl ute ur reservatet låg ett stort kalhygge och där gick två rådjur, de enda synliga djuren på hela vandringen. Jag passerade norr om Ålestugan samt genade över hyggen och genom skogen till norra delen av Bunesjön. Därifrån ledde skogsvägar nästan ända fram till Svarttjärnen i naturreservatet Ragnerudsjöns branter.

Blomma på skogsväg, Kroppefjäll, Dalsland.

Vid Svarttjärnen låg en del omkullfallna granar och det blev till att sicksacka sig fram genom skogen till en liten led som gick åt sydväst, ner mot Ragnerudsjön.

Svarttjärnen i Ragnerudsjön naturreservat, Kroppefjäll, Dalsland.

Jag njöt av vandring i en riktig skog istället för granplantage och på hyggen.

Lågor vid Svarttjärnen, Kroppefjäll, Dalsland.

Kroppefjällsleden genom Ragnerudsjöns branter naturreservat.

Vägen mellan Ragnerudsjön och Sågekullen. Kroppefjällsleden, Dalsland.

Leden slutade vid campingen vid norra delen av sjön och därifrån blev det vandring på väg till Högsäter centrum.

Sammanfattningsvis var det en fin vandring med superbra vandringsväder, dåligt fotoväder och inga mygg eller knott.

Tallskog

När jag var i Halland för några veckor sedan passade jag på att besöka en tallskog. Tyvärr var det väldigt torrt och soligt. Jag tror att marken kan bli mer intressant efter en period med regn eftersom det växte en del mossa på den. Nu var mossan torr och blek i färgerna. Skogen kan nog bli riktigt fin en disig eller dimmig höstdag. Jag valde att göra bilderna svartvita på grund av det tråkiga solljuset.

Fotografering i nytt naturreservat med orörd skog

Gråvädret och regnandet i Uddevalla har hållit i sig en längre tid nu. En dag när det skulle vara uppehåll åkte jag till ett, för mig, nytt naturreservat. Skogen skulle vara tämligen orörd och därför lockade det till en fotoutflykt. Vädret skulle vara mulet och vindstilla hela dagen enligt prognosen. Men solen dök oväntat fram ett tag och det var inte fördelaktigt i skogen. Som tur var försvann den igen efter en stund.

Skogen var tämligen orörd och vacker men den innehöll inte särskilt många omkullfallna träd. Jag hittade dock några träd värda att fotografera.

Halvvägs på min vandring dök det upp en vacker liten göl med en omgivande mosse.

På sina ställen fanns det klippor bevuxna med fin mossa.

Bildvisning med projektor

För ett tag sedan gjorde jag ett föredrag med mina bilder. Det handlar framför allt om natur i Sverige men för att skapa lite omväxling finns det även med en del bilder som inte är naturbilder, främst bilder på människor. Föredraget vänder sig i första hand till personer intresserade av foto och passar därför bra i till exempel fotoklubbar. Men berättelserna kan lätt anpassas till allmänt naturintresserade då jag i så fall kan lägga mer vikt vid naturupplevelsen än fotograferingen. Jag hade glädjen att få visa programmet för första gången hos Wargöns Fotoklubb för knappt en månad sedan.

Jag tar med egen projektor om det fungerar men det är bra om det finns en projektorduk på plats i lokalen. Bildvisningen tar drygt en timme. Vid intresse kontakta mig via mail, min adress finns under Kontakt.

Frost i träd

Här om dagen ringde klockan tidigt. Planen var en tur till Trollhättan och fotografera motiv med frost i. Väderprognosen från gårdagen hade visat att det skulle bli dimma hela dagen i Trollhättan. Men när jag kollade prognosen hade den ändrats totalt med avseende på dimman. Ingen dimma alls i Trollhättan. Jag käkade frukost och när det började ljusna lite syntes en dimma över Uddevalla. Det var minusgrader och dimman borde kunna bilda frost men då behövde jag komma högre upp eftersom det inte fanns någon frost i staden. Därför åkte jag en bit utanför stan och kom på så sätt upp på lite högre höjd över havet. Som jag misstänkt hade dimman och kylan bildat frost i naturen. Jag tog mest bilder på träd med frost i. Här kommer några exempel. I bildbehandlingen har jag ökat på högdagrarna, det ljusa, i bilderna för att lyfta fram frosten.

Höstfärger

Nu har så gott som alla löv fallit till marken här i Bohuslän. En vindstilla kväll tidigare i höst och när färgerna var som finast fotograferade jag vid en damm. Jag ville få med speglingen av träden i vattenytan. Träden bestod i huvudsak av björkar och aspar de kan skapa fina färger om man har tur. Först tog jag en översiktsbild och sedan fotograferade jag delar av motivet genom att zooma in med hjälp av ett 100-400 mm zoomobjektiv.

Dimma, dimma och ännu mer dimma

Efter en varm period kom så några kalla och vindstilla mornar med fin dimma. Jag åkte till ett flackt område med ett flertal fristående träd. Dessa träd är inte intressanta att fotografera utan dimma eftersom bakgrunden förstör motiven. Tack vare dimman döljs den störande bakgrunden. Bilden nedan är fotograferad med 400 mm och det hade nog varit bättre med ett ännu längre teleobjektiv. Jag gillade fågeln som satt överst i det högra trädet.

I nedanstående bild försökte jag placera trädet på ett bra sätt i förhållande till bakgrunden. Min tanke var att skogsridån till vänster och träden till höger i bakgrunden skulle skapa en balans i bilden. Jag hade önskat få med något djur som en extra krydda i bilderna och kollade då och då om det skulle dyka upp något. Plötsligt anade jag en rörelse i riktning mot träden till höger. Det visade sig vara tre kronhjortar som sprang åt vänster i bild, hitom träden. De sprang som om de var skrämda av något och försvann snabbt in i ett buskage som inte syns i bilden på grund av dimman. Tänk om de hade stannat framför träden, då hade jag zoomat in träden i bakgrunden och fått djuren framför. Det hade nästan varit för bra. Men jag blev kompenserad morgonen efter vid samma ställe. Se längre ner i inlägget.

Solen började tränga igenom dimman och jag åkte en kort bit till en samling träd. Där försökte jag placera solen bakom träden för att få fina solstrålar i dimman. Allteftersom solen flyttade sig var jag tvungen att röra mig för att få så bra strålar som möjligt.

Då och då kom gäss flygande in mot slätten och jag zoomade ut för att få bilder med fåglarna över träden. De tre nedanstående bilderna tyckte jag blev bäst.

Morgonen efter att jag tog ovanstående bilder var förutsättningarna ungefär lika dana och jag åkte till samma område. När jag kom fram stod en råbock väldigt fint vid ett träd. Det var nästan för bra för att vara sant, men dumt nog låg kameran i bagaget. Jag körde bilen en bit till, stannade och hämtade kameran i bagaget så fort jag kunde, fullt medveten om att i nittionio fall av hundra står inte ett djur kvar när man kommer tillbaka. Snabbade mig att göra inställningar på kameran, vände bilen, rullade ned rutan och körde tillbaka. Råbocken stod kvar!!!

Två dagar senare var det fortfarande dimmigt på morgonen och med bilen letade jag efter älgar i dimman. På en åker betade en ko med sina två kalvar.

Efter ett tag tätnade dimman och det gick nätt och jämt att se älgarna. Autofokusen fungerade inte, därför stängde jag av den och försökte fokusera manuellt. Bilderna nedan är omvandlade till svartvitt med hjälp av Silver Efex Pro 2 och med inställningar som lyfter fram konturerna av älgarna.

När dimman började lätta fick jag plötsligt syn på en ung räv som låg ned på en sidoväg. Det var alldeles intill ett hus och först trodde jag det var en katt. Efter en stund reste sig räven och gick en bit bortåt på vägen.

Ännu en ny morgon i dimma, några dagar senare, gav inga bilder på djur. Det blev bara en bild på soluppgång i dimma.

Fotografering i skog när det blåser

Förra helgen var jag i sommarstugan i Halland. Vädret varierade mycket och en dag var det en kraftig byig vind. Vid ett liknande väder har jag tidigare fotograferat med långa slutartider i en bokskog som ligger vid en sjö. Jag åkte till samma skog och gick på andra ställen i skogen där jag inte gick förra gången. Jag letade efter motiv med mycket vegetation av bok och samtidigt något i motiven som var skarpt, det vill säga inte rörde sig när vindbyarna slog till. Nästan direkt hittade jag en gammal väg omgiven av unga bokträd med ett ymnigt lövverk. Där fick vägen utgöra den skarpa delen i motivet. För att få tillräckligt lång slutartid utnyttjade jag ett variabelt gråfilter.

Sedan provade jag med att använda bokstammar i motivet, både med och utan mark i bilderna.

Ett tag gick jag utmed ett surdrag och på en plats växte ett mycket vackert gräs i en liten öppning i skogen. Jag provade ett par olika vinklar och jag tycker att nedanstående vinkel blev bäst. Till skillnad mot ovanstående bilder där jag inväntade vindbyar, gjorde jag här tvärtom, inväntade lugnet mellan byarna för att inte få rörelse i gräset, vilket jag inte ville ha.

Lite frostigt

I en och en halv vecka har jag varit sjuk och hållit mig inomhus. Men idag kände jag mig bättre och tog en efterlängtad tur med kameran. I morse låg dimman tät i Uddevalla och jag tänkte att det skulle kunna bli fint vid Uddevallabron när dimman lättade. Enligt väderprognosen skulle solen skina från bar himmel nästan hela dagen. Efter en ultrasnabb frukost åkte jag iväg och hoppades på att dimman inte skulle hinna lätta innan jag kom på plats vid bron. Som tur var låg dimman fortfarande tät när jag kom fram till bron vid åttatiden. Min oro visade sig dock vara helt obefogad eftersom dimman lättade först vid klockan ett.

Tack vare dimman och minusgrader bildades frost på träden. Jag använde ett teleobjektiv med zoom. Till det första motivet som låg i skugga zoomade jag till 400 mm. Jag överexponerade för att lyfta fram den vita frosten och i efterbehandlingen har jag ökat på det ljusa i bilden för att få fram frosten ytterligare.

De andra motivet var solbelyst med en mörk bakgrund. Jag var tvungen att underexponera lite för att inte bränna ut högdagrar och i efterbehandlingen har jag ökat det ljusa i tallarna samt mörkat ner skuggorna vilket lyfte fram tallarna mot den mörkare skogen i bakgrunden. Här använde jag en brännvidd på 260 mm.

Fina höstfärger

I år tycker jag att höstfärgerna på västkusten är ovanligt fina. Kanske beror det på en nederbördsrik sommar. Jag har åkt runt med bilen och letat efter färggranna träd. På grund av att jag opererade en lilltå för ett tag sedan blir det inga långa promenader. Min brutna handled börjar så smått återhämta sig och jag kan hantera ett stativ om jag använder min högra hand när det krävs lite mer kraft som till exempel lossa eller spärra stativbenen.

Bland annat har jag fotograferat spegelbilder med höstfärger.

Nedanstående bild valde jag att vända upp och ned, det vill säga 180 grader. För att bilden skulle se lite mer naturlig ut gjorde jag den nedre delen lite mörkare i efterbehandlingen.

Man kan även testa och vrida en bild 90 grader vilket jag har gjort med följande bild.