Skog – Peter Angvarson Fotografi

Nu går vi mot kortare slutartider

Nu har vi passerat årets kortaste dag och dagarna blir längre igen. Under december månad hade vi två dagar med väldigt fin rimfrost utmed Göta älv. Min arbetsplats ligger intill älven och den 15:e december pryddes träden av en fantastisk rimfrost. I Uddevalla som ligger tre mil från älven hade vi inte ens tillstymmelsen av frost. Dagen efter den 15:e jobbade jag hemifrån och när klockan var 14 flexade jag ut och åkte till Trollhättan. Den finaste frosten fanns nära älven och efter att jag passerat Stallbackabron åkte jag parallellt med Göta älv mot Vargön. Plötsligt kom solen fram en kort stund. Jag stannade till och fotade en lantgård. Jag var tvungen att ta med mycket av en platt intetsägande åker i förgrunden, vilken jag inte tyckte var så intressant. Därför beskar jag bilden nertill i efterbehandlingen.

Sedan fortsatte jag igen. Efter Vargön åkte jag över älven men där hittade jag inga fina motiv. Däremot såg jag en räv på parkeringen där jag hade tänkt vända. Jag gick ut och följde efter räven en bit tills ett högt stängsel stoppade mig. Då återvände jag till bilen och åkte tillbaka längs älven. Strax söder om Vargön hittade jag ett skogsparti med bland annat ekar. Där stannade jag och fotograferade tills det blev mörkt.

Först tog jag bilder på frost och använde ekar som huvudmotiv i bilderna.

Sedan gick jag ut på en liten äng och fotograferade frostnupna buskar med skog i bakgrunden.

Till sist försökte jag hitta någon förgrund och efter lite sökande fann jag harspår i snön. För att lyfta fram spåret bytte jag till vidvinkel, gick nära ett spår och placerade mig lågt. Då hade himlen fått en blåare ton och den har jag försökt lyfta fram i efterbehandlingen av bilden.

Vintern gjorde en kort visit

För drygt en vecka sedan snöade det i Uddevalla. Det var ostlig vind och den snön vi fick var troligen snö från Vänern. När snön kommer tidigt i våra trakter försvinner den oftast efter några dagar och denna gång var inget undantag. Landskapet var sagolikt vackert i två dagar och sedan blev det varmare. Jag hann gå en kort promenad till utkanten av Uddevalla och ta bilder från en utsiktspunkt innan det började töa. Där letade jag upp en plats med två tallar som ramade in en fin gård omgiven av lövträd. Gården fick hamna i mitten av bilden, det var den komposition jag tyckte såg bäst ut. Jag provade olika exponering, varierade skärpedjupet samt med eller utan himmel. Bilden nedan tyckte jag bäst om. Utan himmel och ett stort skärpedjup som synes, det är skärpa från tallarna i förgrunden till oändligheten.

Fotografering i töväder

Några dagar senare åkte jag till Halleberg och fotade i skogsmiljöer. I Uddevalla hade det mesta av snön smält bort men i trakterna av Halle- och Hunneberg hade det kommit ännu mer snö och där låg det kvar ett snötäcke på marken. Det hade jag inte räknat med och jag borde ha tagit på mig tjockare strumpor. Jag fastnade för en planterad bokskog där jag tog en del bilder. Bland annat bilder på träden och detaljer på snön. När det var vindstilla uppstod en dimma från snön, så fort det blåste lite försvann dimman. Det var en av bilderna med dimma som jag fastnade för. För att undvika himmel i överdelen av bilden så mycket det gick använde jag ett telezoom objektiv inställt på 200 mm. Det gjorde att jag kunde stå längre ifrån motivet och därmed inte få med så mycket himmel i övre delen av bilden.

Stilleben på snön

Tack vare att snön kommit tidigt på säsongen hade inte alla löv och frökapslar fallit av träden ännu. På snön låg mängder av frökapslar och en del löv. Efter en stunds sökande fann jag ett ställe som såg lovande ut. Först tog jag en bild och sedan hjälpte jag motivet på traven med att plocka bort fula mörkbruna löv samt frökapslar som låg nära bildkanterna. Sedan lade jag dit några kapslar och nya finare löv. Jag tog bilder kontinuerligt efter varje förändring. Den sista bilden tycker jag bäst om och den ser ut så här.

Innan jag åkte hem tog en sväng till ett ställe där det växer mycket mossor och lavar på träd. Även om det var svag vind, räckte vinden till för att lavarna skulle svaja för mycket. I kombination med långa slutartider var det dåligt. Jag tog istället några bilder på mossbevuxna trädstammar vilka höll sig stilla.

Det är sällan jag beskär bilder i efterhand men här var jag tvungen vid fototillfället att få med en ful del av grenen till vänster där mossan var bortskavd. Den delen har jag skurit bort och för att få den balans jag vill ha beskar jag även bilden lite på höger sida. Jag fotograferade även med större skärpedjup men efteråt fastnade jag för denna variant med ett kortare skärpedjup.

Fotografering på senhösten

Nu är det ett tag sedan de härliga och mustiga höstfärgerna försvann. Nedfallna bruna löv som ligger på marken kan bli fina motiv. Ett par gånger har jag varit vid en bäck där det leker havsöring. Första gången såg jag ett par öringar men efter det har vattnet varit för högt. Tyvärr är vattnet humus färgat och därför är det svårt att ta bilder på öringarna.

Jag hittade en sten med gamla löv vid bäcken. En lång slutartid gjorde vattnet mjukt och stenen framträdande. Först provade jag mig fram till en lagom lång slutartid och sedan plockade jag bort lite skräp, som inte tillförde något, från stenen. Helst hade jag velat ta med lite mer i bilden av det som var nedanför stenen men det såg inte bra ut. Därför hamnade stenen långt ner i bild.

Bra tid för fotografering av mossa

På senhösten är oftast mossorna väldigt fina. Strax utanför Uddevalla ligger en smal dalgång och genom den rinner en liten fin bäck. Där försökte jag ta bilder med fin grön mossa.

I bilden nedan hade jag önskat att den stora stenen ner till vänster hade varit helt grön av mossa. Förmodligen har lekande barn hoppat fram och tillbaka över bäcken och slitit bort mossa från stenen.

Liten bäck omgiven av mossbevuxna stenar.

Höstfärger

Den senaste tiden har jag fotograferat höstfärger. I år tycker jag att asplöven har haft extra fina färger i mitt närområde och som syns nedan har jag tagit en del bilder på aspar och asplöv.

Stenar med grön mossa klädda i gula asplöv

Färglösa motiv

Det är färgerna som är mest iögonfallande på hösten men det kan löna sig att hålla utkik efter färglösa motiv. Den typen av motiv blir fler ju längre hösten går mot vinter.

Vatten och långa slutartider

En kombination av rinnande vatten med lite längre slutartider för att få en mjuk känsla i vattnet och höstfärger kan bli en fin kombination. Det svåraste med denna typ av motiv brukar vara vinden som gör löven oskarpa. Om det blåser krävs det ett stort tålamod för att invänta de korta stunder när inte löven rör sig. Det kan dock bli bra om det blåser mycket, då kan man få mycket oskärpa i löven istället.

Spegelbilder

Jag hade tur att få uppleva en vindstilla kväll i helgen som gick. Tyvärr kom en stor flock kanadagäss och slog ner på sjön. Även om det var långt bort förstörde de spegelbilden totalt. Efter ett tag blev de skrämda av en person som dök upp vid sjön där de höll till och de flög iväg. Sedan kändes det som en evighet tills vattenytan var helt blank igen.

Fotografering i naturskog

För tio dagar sedan åkte jag till en naturskog och fotograferade. Det hade nyligen regnat vilket brukar vara bra för fotografering i skogsmiljöer. Dessutom var det mulet vilket också var en förutsättning. Tyvärr kom solen fram emellanåt och då fick jag vänta in nästa moln innan jag tryckte på trådutlösaren. Som vanligt fotade jag döda, omkullfallna träd, bevuxna med mossa, ett motiv som jag tycker mycket om. Dels är den typen av motiv ovanliga eftersom vi har extremt få skogar i Sverige, nästan all trädbevuxen areal är antingen plantage i olika stadier eller kalhygge. Idag är det få träd och även vilda djur för den delen som får leva att ”helt liv”. De fallna träden ger möjlighet att skapa linjer i bilderna vilket jag tycker är intressant. Dessutom är den massiva grönskan något som tilltalar mig.

När jag går i den här typen av skogar är jag noga med var jag sätter stövlarna för att inte skada till exempel mossa och lummer. Man ska alltid undvika att trampa på omkullfallna träd eftersom slitaget det innebär kan synas i åratal efteråt.

Omkullfallna och mossbevuxna träd omgivna av lummer

Fotografering i Halländsk bokskog del 3

Det tredje bokskogsreservatet, Myskebackarnas naturreservat, var det största och låg lite mer svårtillgängligt än de andra två. Där fanns ingen bilväg som gick fram till reservatet och därmed ingen parkering med informationsskyltar som brukar vara det första som möter oss besökare. Jag fick gå en bra bit innan jag nådde reservatsgränsen. Det fanns inga stigar i reservatet och jag önskar att det såg ut så i många fler reservat som kommit till för att skydda och bevara en skyddsvärd skog. Reservat som i första hand bildats för att vara till för det rörliga friluftslivet kan gärna ha anlagda stigar och tydliga skyltar. Det skulle kunna finnas två varianter, en är naturreservat där skyddet av naturen prioriteras och den andra kan kallas friluftsreservat och anpassas för det rörliga friluftslivet. Tyvärr kommer det förmodligen anläggas stigar även i Myskebackarnas naturreservat och vips försvinner all känsla av orörd natur, vilket jag tycker är jättetrist.

Fotografering i Halländsk bokskog del 2

Naturreservat nummer två, Getabäckens naturreservat, utgjordes av en sluttning med bokskog och var avlångt med granplantager som syntes överallt på långsidorna av reservatet. Om jag skulle slippa få med plantagerna i bakgrunden behövde jag rikta kameran åt det hållet som bokskogen och reservatet sträckte sig. På bilden nedan syns granplantaget i bakgrunden.

I bortre delen, där monokulturen tog vid var granplantaget avverkat. Jag försökte se framför mig hur det hade sett ut en gång i tiden när reservatet ingick som en del av en större sammanhängande bokskog. Men det var mycket svårt att föreställa sig det. I bilden nedan visar pilen längst till vänster en röd färgmarkering och pilen längst till höger en stolpe som visar reservatsgränsen. Det är ett stort plus och föredömligt att det ingår en rand av plantage i reservatet. I många andra reservat har jag sett hur gränsen går precis där skogen slutar och plantaget tar vid.

Nedanstående bild speglar och sammanfattar på ett bra sätt landskapet i det inre av mellersta Halland.

Fotografering i Halländsk bokskog del 1

De senaste tre veckorna har jag varit i Halland hos min mamma. Hon hade varit inlagd på sjukhus och behövde hjälp i hemmet tills hon orkade klara vardagssysslorna själv. Jag hade packat med mig fotoprylar och träningskläder. Mitt jobb är sådant att jag kan utföra det nästan var som helst bara det finns en bra bredbandsuppkoppling. Jag hade tagit med en stor skärm och min stol hemifrån.

På min lediga tid åkte jag bland annat till fyra olika naturreservat. Tre av reservaten bestod av bokskog med inslag av gamla träd, stående såväl som döda och liggande. Samtliga skogsområden låg i kuperad terräng och det var förmodligen den främsta anledningen till att skogen fanns kvar. Reservaten utgjorde tre små fragment omgivna av plantage. Jag skulle kunna sammanfatta naturen i mellersta Halland med tre ord, plantage, plantage och plantage. Det rör sig gissningsvis om endast några promille av arealen som utgörs av skog. Det fjärde reservatet låg vid havet och hette Vilshärad naturreservat. Reservatet var endast 14 hektar stort och bestod av betade strandängar med stenmurar. Det gränsade till det betydligt större reservatet Haverdal.

Skrockebergs naturreservat

Det första naturreservatet jag besökte bestod inte bara av bokskog utan även gran vilket var trevligt. När jag hade parkerat bilen och bara gått en liten bit kom jag in i granskogen. Där fanns en hel del omkullfallna träd och jag försökte fotografera rotvältor. Dessa bilder har jag gjort svartvita och mörka för att skapa lite mer mystik.

Håris eller vätteskägg

Genom det avlånga reservatet gick en mindre skogsväg vilket gjorde det enkelt att ta sig till den bortre delen som till största delen var bevuxen med bokskog. På marken och även på vissa träd hade det bildats håris på grenar. Jag hade sett det vid ett flertal tillfällen tidigare men inte i den här omfattningen. Då var det också i bokskog. Det hade regnat mycket under två dagar vilket gjorde att döda grenar blivit indränkta av fukt. På morgonen var det minus 8 grader och när fukt hade trängt ut ur grenarna bildades det håris. Jag tog några bilder på detta intressanta fenomen.

Men när jag ville fotografera träd i landskapet var håriset en stor nackdel. Den vita hårisen blev till störande detaljer som drar till sig ögat i bilderna i och med att vårt öga ofta dras till ljusa detaljer i bilder. Var jag än riktade kameran kom det med håris. På några ställen borstade jag bort det vita med handen för att det inte skulle synas. Det skulle regna på eftermiddagen och då skulle ändå allt håris försvinna.

Fotografering av träd och landskap i snö

För en och en halv vecka sedan gjorde vintern sitt intåg i mina trakter. När det snöar tidigt på vintern brukar snön sällan ligga kvar någon längre tid. Men den här gången har det varit minusgrader sedan snön kom. Dagen efter att snön föll gick jag en promenad i området där jag bor och fotograferade snöklädda träd och några landskapsbilder. Jag ville passa på eftersom snön oftast blåser av trädgrenar för minsta lilla vindpust och nysnö är så vackert.

När dovhjortar blev till björkar

För en och en halv vecka sedan tänkte jag försöka fotografera dovhjort. Då var hjortarna inne i sluttampen av brunstperioden. Jag hörde några bröl på avstånd men lyckades inte få någon möjlighet att ta bilder. Istället använde jag mig av björkar som motiv. Bilderna gjorde jag svartvita med hjälp Silver Efex Pro 2 i Nic Collection. Jag använde preset Pinhole, filmtyp Fuji Neopan Acros 100 och minskade Brightness till 31%.