Träd (Trees) – Peter Angvarson Fotografi

Frost i träd

Här om dagen ringde klockan tidigt. Planen var en tur till Trollhättan och fotografera motiv med frost i. Väderprognosen från gårdagen hade visat att det skulle bli dimma hela dagen i Trollhättan. Men när jag kollade prognosen hade den ändrats totalt med avseende på dimman. Ingen dimma alls i Trollhättan. Jag käkade frukost och när det började ljusna lite syntes en dimma över Uddevalla. Det var minusgrader och dimman borde kunna bilda frost men då behövde jag komma högre upp eftersom det inte fanns någon frost i staden. Därför åkte jag en bit utanför stan och kom på så sätt upp på lite högre höjd över havet. Som jag misstänkt hade dimman och kylan bildat frost i naturen. Jag tog mest bilder på träd med frost i. Här kommer några exempel. I bildbehandlingen har jag ökat på högdagrarna, det ljusa, i bilderna för att lyfta fram frosten.

Dimma, dimma och ännu mer dimma

Efter en varm period kom så några kalla och vindstilla mornar med fin dimma. Jag åkte till ett flackt område med ett flertal fristående träd. Dessa träd är inte intressanta att fotografera utan dimma eftersom bakgrunden förstör motiven. Tack vare dimman döljs den störande bakgrunden. Bilden nedan är fotograferad med 400 mm och det hade nog varit bättre med ett ännu längre teleobjektiv. Jag gillade fågeln som satt överst i det högra trädet.

I nedanstående bild försökte jag placera trädet på ett bra sätt i förhållande till bakgrunden. Min tanke var att skogsridån till vänster och träden till höger i bakgrunden skulle skapa en balans i bilden. Jag hade önskat få med något djur som en extra krydda i bilderna och kollade då och då om det skulle dyka upp något. Plötsligt anade jag en rörelse i riktning mot träden till höger. Det visade sig vara tre kronhjortar som sprang åt vänster i bild, hitom träden. De sprang som om de var skrämda av något och försvann snabbt in i ett buskage som inte syns i bilden på grund av dimman. Tänk om de hade stannat framför träden, då hade jag zoomat in träden i bakgrunden och fått djuren framför. Det hade nästan varit för bra. Men jag blev kompenserad morgonen efter vid samma ställe. Se längre ner i inlägget.

Solen började tränga igenom dimman och jag åkte en kort bit till en samling träd. Där försökte jag placera solen bakom träden för att få fina solstrålar i dimman. Allteftersom solen flyttade sig var jag tvungen att röra mig för att få så bra strålar som möjligt.

Då och då kom gäss flygande in mot slätten och jag zoomade ut för att få bilder med fåglarna över träden. De tre nedanstående bilderna tyckte jag blev bäst.

Morgonen efter att jag tog ovanstående bilder var förutsättningarna ungefär lika dana och jag åkte till samma område. När jag kom fram stod en råbock väldigt fint vid ett träd. Det var nästan för bra för att vara sant, men dumt nog låg kameran i bagaget. Jag körde bilen en bit till, stannade och hämtade kameran i bagaget så fort jag kunde, fullt medveten om att i nittionio fall av hundra står inte ett djur kvar när man kommer tillbaka. Snabbade mig att göra inställningar på kameran, vände bilen, rullade ned rutan och körde tillbaka. Råbocken stod kvar!!!

Två dagar senare var det fortfarande dimmigt på morgonen och med bilen letade jag efter älgar i dimman. På en åker betade en ko med sina två kalvar.

Efter ett tag tätnade dimman och det gick nätt och jämt att se älgarna. Autofokusen fungerade inte, därför stängde jag av den och försökte fokusera manuellt. Bilderna nedan är omvandlade till svartvitt med hjälp av Silver Efex Pro 2 och med inställningar som lyfter fram konturerna av älgarna.

När dimman började lätta fick jag plötsligt syn på en ung räv som låg ned på en sidoväg. Det var alldeles intill ett hus och först trodde jag det var en katt. Efter en stund reste sig räven och gick en bit bortåt på vägen.

Ännu en ny morgon i dimma, några dagar senare, gav inga bilder på djur. Det blev bara en bild på soluppgång i dimma.

Fotografera tallar i dimma

Under den här tiden på året brukar förutsättningarna för morgondimma vara goda. Oftast behöver det vara vindstilla och temperaturen bör krypa ner mot 10 grader. I söndags morse var det en fin dimma i mellersta Halland där vår sommarstuga ligger. Först åkte jag till en utsiktsplats där man ser ut över stora åkerarealer men strax innan jag kom fram minskade dimman och därför återvände jag till en liten öppen mosse i skogen några kilometer inåt landet. Där låg dimman kvar ända fram till klockan halv tio innan solen till slut bröt igenom. Tack vare det var ljuset bra under lång tid innan dimman försvann. Helst hade jag velat fotografera djur men Halland är så fattigt på vilda djur att det oftast är bortkastad tid att ens försöka. Istället valde jag tallar som motiv på en öppen mosse och dimman hjälpte till att separera träden från bakgrunden.

I motivet nedan hittade jag antal tallar tallar som bildade en enhet. Jag tyckte inte om den lilla björken i förgrunden och helst hade jag velat placera den mellan två tallar. Men jag prioriterade istället att låta två av tallarna till vänster dölja två björkstammar i bakgrunden.

Dimman minskade och ökade om vartannat under flera timmar vilket också påverkade motiven. Det hade stor betydelse om jag rörde mig närmare eller längre från tallarna. Dessutom gällde det att inte vara lat utan röra sig i sidled för att hitta bra bakgrund eller en viss form på tallarna.

Lite frostigt

I en och en halv vecka har jag varit sjuk och hållit mig inomhus. Men idag kände jag mig bättre och tog en efterlängtad tur med kameran. I morse låg dimman tät i Uddevalla och jag tänkte att det skulle kunna bli fint vid Uddevallabron när dimman lättade. Enligt väderprognosen skulle solen skina från bar himmel nästan hela dagen. Efter en ultrasnabb frukost åkte jag iväg och hoppades på att dimman inte skulle hinna lätta innan jag kom på plats vid bron. Som tur var låg dimman fortfarande tät när jag kom fram till bron vid åttatiden. Min oro visade sig dock vara helt obefogad eftersom dimman lättade först vid klockan ett.

Tack vare dimman och minusgrader bildades frost på träden. Jag använde ett teleobjektiv med zoom. Till det första motivet som låg i skugga zoomade jag till 400 mm. Jag överexponerade för att lyfta fram den vita frosten och i efterbehandlingen har jag ökat på det ljusa i bilden för att få fram frosten ytterligare.

De andra motivet var solbelyst med en mörk bakgrund. Jag var tvungen att underexponera lite för att inte bränna ut högdagrar och i efterbehandlingen har jag ökat det ljusa i tallarna samt mörkat ner skuggorna vilket lyfte fram tallarna mot den mörkare skogen i bakgrunden. Här använde jag en brännvidd på 260 mm.

Fina höstfärger

I år tycker jag att höstfärgerna på västkusten är ovanligt fina. Kanske beror det på en nederbördsrik sommar. Jag har åkt runt med bilen och letat efter färggranna träd. På grund av att jag opererade en lilltå för ett tag sedan blir det inga långa promenader. Min brutna handled börjar så smått återhämta sig och jag kan hantera ett stativ om jag använder min högra hand när det krävs lite mer kraft som till exempel lossa eller spärra stativbenen.

Bland annat har jag fotograferat spegelbilder med höstfärger.

Nedanstående bild valde jag att vända upp och ned, det vill säga 180 grader. För att bilden skulle se lite mer naturlig ut gjorde jag den nedre delen lite mörkare i efterbehandlingen.

Man kan även testa och vrida en bild 90 grader vilket jag har gjort med följande bild.

En liten tillbakablick med vinterbilder

Nu har vi haft högtryck och sommarvärme ett bra tag här i Bohuslän. Värmen ser ut att hålla i sig. Jag gillar när det är varmt ute men stark sol är oftast ett svårt fotoljus. Nu är det tidigt morgonljus samt sent kvällsljus som gäller vilket kan vara magiskt. Men det är inte så länge sedan vi hade vinterväder här.

Spegelbilder

I början av april tog jag nedanstående bilder. Det låg snö på varenda liten gren och det var ett vykortsvackert vinterlandskap. Speglingar av träd har jag fotat många gånger förut men inte med så mycket snö på. Det var en svag krusning på vattenytan och jag laborerade med slutartid. För lång tid gav, i mitt tycke, för suddiga bilder och med för kort slutartid blev vattenytan för skarp. Jag ville ha en lite målerisk känsla och under de förutsättningarna som var då visade det sig att runt en tjugondedels sekund gav de bilder jag ville ha.

Dovhjort och kronhjort

Ett par dagar senare fotograferade jag hjortar. Snön låg fortfarande kvar men den höll på att smälta bort. Dovhjorten på bilden nedan hittade något att äta i kanten på en äng där snön smält bort intill en stenmur.

En ung kronhjort passerade en öppning i en stenmur och jag kunde använda en ek för att rama in djuret.

Fotografering av blommande träd

Vid den här tiden på våren är det många växter som blommar. Den senaste helgen spenderade jag i Halland och då hittade jag bland annat två motiv på blommande träd. Först fann jag hägg som växte på båda sidorna om en å och den blommade rikligt. Det var vindstilla och tack vare det kunde jag få en fin spegelbild av det ena trädet. Jag gillade även åns krökta form. Motivet gav en känsla av lugn och harmoni. Det var dock inget jag upplevde vid fototillfället. Jag stod på en smal och mycket trafikerad bro. Det gick inte att fota när det kom bilar. Då fällde jag ihop stativbenen och tryckte mig mot broräcket. När jag såg att det skulle dröja en stund innan nästa bil kom fram till bron passade jag på att ta några bilder och sedan var det dags att fälla ihop stativbenen igen.

Inte långt ifrån det första motivet fick jag på håll syn på ännu ett träd som blommade vackert. Det låg en bit ifrån närmsta väg. Jag körde lite fram och tillbaka tills jag hittade en säker plats att parkera bilen på. Sedan gick jag bort till trädet och det blev en promenad på cirka 500 meter. Framme vid trädet hördes och syntes nästan inte bilarna från vägen, vilket var skönt. Jag fotograferade trädet från tre olika håll och från varje håll tog jag lite olika varianter. Ljuset växlade mellan sol och mulet. Jag tyckte nedanstående variant blev bäst. Både stängslet och träden bildade en diagonal i bilden och bakgrunden blev bättre än från övriga håll. Trädet hamnade ungefär i gyllene snittet vilket passade bra.

Den ensamma eken

I morse körde jag till en ensam ek som jag har fotat några gånger förut. Det var minus 8 grader, lite rimfrost och en molnfri himmel. Jag fotograferade först rakt mot den av solen upplysta himlen. Det har blivit bra bilder med den kompositionen förut men nu blev det mycket dåligt. Istället provade jag flera varianter från olika håll. Jag lyfte upp några snökäppar som stod utmed vägen och lade ner dem i snön så att jag lätt skulle hitta hålen igen och sätta upp käpparna när jag var klar.

På hemvägen stannade jag till vid en å och fotade ytterligare ett motiv jag har fotat flera gånger förut.

Jag hittade även ett nytt motiv i skuggan av ett berg. Jag gillade de starkt gulfärgade istapparna tillsammans med trädstammarna.

Några bilder från årets semester i Halland

De två bilderna här nedan fotograferade jag under en av få vindstilla morgnar vi hade i somras. Jag var i sommarstugan och tog en sväng med bilen ner till ån Ätran. Inte en krusning syntes på vattenytan och det låg en jämn tät dimma över den uppdämda ån. En bit ut låg en liten plastbåt och tack vare vattenspegeln och dimman gick det att få till en minimalistisk bild. Jag tog även bilder där jag placerade båten längre ner i bilden så att det istället blev mer negativ yta över båten. Jag tycker den här varianten ger en större känsla av att båten svävar i tomma intet än när båten är placerad längre ned i bilden. Därför gillar jag den här varianten bäst. Tänk om det istället varit en eka gjord av trä med åror på.

Därefter fotade jag några andra motiv med vatten och dimma innan jag åkte nästan ända hem till stugan igen. Drygt hundra meter från vår tomt står det här ensamma trädet. Fast det var inte så ensamt som det ser ut på bilden för på ängen hade hundra kossor vaknat när jag klev över stenmuren. Av någon anledning som jag inte kunde förstå hade bonden satt ett stängsel som höll kossorna borta från det lilla området runt trädet. Precis så mycket jag behövde för att i lugn och ro dels kunna fota och dels slippa få med kossor i bilden. Nu tycker du kanske det hade varit snyggt med en ensam kossa under trädet eller varför inte tjuren Ferdinand. Jo, visst hade det det. Men med så många nyfikna kossor hade de förmodligen bildat en cirkel runt mig, ty kossor verkar vara väldigt fotointresserade.

Foto i en riktig skog

En annan dag på semestern åkte jag till en fin bokskog som ligger knappt en mil från sommarstugan. I skogar finns ögon och öron har jag hört sägas. Det stämmer nog. Vem vet, skogens herdar Enter, finns kanske på riktigt.

Träning

Just ögonen är extremt viktiga för oss fotografer. Fotograferande är bland annat ett sätt att öva sig på att se. Jag har tränat mina ögon i mer än fyrtio års tid men ibland tvivlar jag ändå på att jag kan lita på dom. I den delen av Sverige där min hemstad Uddevalla ligger har vi ett transportbolag som driver linjetrafik med bland annat bussar i färgerna blått och blått. När jag åker i området ser jag ofta de blå bussarna köra runt i trafiken. Ibland undrar jag om jag verkligen kan lita på min syn när jag ser en blå buss och det står ”Ej i trafik” på bussen. Jag kan svära på att bussen rör sig i trafiken och ändå står det klart och tydligt med stor text att så inte är fallet. Det är vid sådana tillfällen jag börjar tvivla på mina ögon och det ger ingen god känsla för en fotograf.

Tolkningsföreträde

Jag som fotograf kan ha en uppfattning om vilket budskap jag vill en bild ska förmedla. Men en betraktare kan tolka min bild på ett helt annat sätt. Betraktaren kanske har helt andra erfarenheter som ligger till grund för en helt annan tolkning. Det här funderar jag på ibland när jag handlar i en ICA-butik. Jämte prismärkningen på hyllorna står det ofta en tilläggsskylt med texten ”VÅRT PRIS”. Tror ICA-handlarna att kunderna kan tolka det angivna priset som någon annans pris än deras? Skulle kunderna med sina olika livserfarenheter och upplevelser kunna misstolka det som om det är Willys eller Coops priser ICA-handlarna har satt på sina varor? Eftersom betraktaren alltid har tolkningsföreträde verkar ICA ta det säkra före det osäkra. Vad kan vi fotografer då lära av ICA. Jo, om vi vill att betraktaren ska tolka våra bilder på det sätt vi vill förmedla, då ska vi lägga till en text som talar om för betraktaren hur hen ska tolka bilderna. Texten måste vara tydlig och får på intet sätt kunna misstolkas.

Fotoresa till Okavangodeltat i Botswana

I mars månad åkte jag på en fotoresa till Botswana med Wild Nature fotoresor och reseledare var Henrik Karlsson. Där besökte vår grupp, om åtta personer, två nationalparker som heter Chobe och Okavango. Själva fotoresan började i Kasane som ligger vid Chobe Nationalpark. Där bodde vi först tre nätter, sedan flög vi till Okavango deltat där vi stannade fem nätter och resan avslutades med två nätter i Kasane. I Okavango bodde vi i Shinde tältcamp. Det här inlägget handlar om Okavango som är ett enormt inlandsdelta i Botswana. Vattnet når inte till havet utan mynnar ut i Kalahariöknen. Vistelsen i Chobe har jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Afrikansk vildhund

Inom området som vi besökte befann sig för tillfället två flockar med vildhundar. Vi hade tur eftersom de rör sig över stora områden och de kunde precis lika gärna ha varit i något annat område. En flock har ett stort territorium som kan vara mellan 50 och 200 km² stort.

Jagande vildhundar

Under jakten kan hundarna nå hastigheter på upp till 60 km/h och de är väldigt uthålliga. Till exempel i Serengeti i Tanzania lyckas jakten i nästan 70 procent av alla försök, som jämförelse är lejonets effektivitet bara 23 procent. De kommunicerar under jakten och stannar då och då för att hålla utkik efter var de andra befinner sig. Vi följde efter ett flock när de var på jakt. Vi hade hundar framför, bredvid och bakom bilen. Men plötsligt tappade vi bort dem.

Vi stannade bilen för att ta något att dricka och plötsligt kom en impala springande i det höga gräset i väldigt hög hastighet följd av ett par hundar. Vi hoppade in i bilen och följde efter jakten. Då och då kunde vi se hundar hoppa över det 2 meter höga gräset. Plötsligt vände vår guide bilen in i gräset och efter 100 meter såg vi en flock hundar i ett moln av damm. Jag kunde inte se impalan förrän efter några minuter och då var det bara ben kvar. Efteråt kan jag inte förstå hur våra guider lyckades följa efter hundarna.

Dammet, ljudet av hundar och doften av död. Det var overkligt.

Fläckig hyena

En dag såg vi en hyena som följde en flock vildhundar. Förmodligen var den ute efter att sno åt sig något ätbart från hundarnas byte. Den skulle även kunna döda en skadad hund som kommit på efterkälken. Flocken gillade förståeligt nog inte hyenans närvaro. Plötsligt omringade några hundar hyenan som tog skydd i högt gräs genom att trycka ner bakdelen, som var mest sårbar, i gräset. Jag såg inte det som hände när hundarna attackerade men ett mycket kraftigt och hotfullt morrande från hyenan skvallrade om att den inte uppskattade attacken. Efteråt drog hyenan iväg bort från flocken. Den passerade nära vår jeep och försvann sedan ur vår åsyn.

En kväll när vi var på väg till campen fick vi syn på en hyena i mörkret.

Nattsafari

En kväll gjorde vi en nattsafari och letade efter nattaktiva djur. Guiden som körde höll i ratten med ena handen samtidigt som han skickligt svepte en ficklampa fram och tillbaka med den andra. På reflexerna från djurens ögon kunde han avgöra vilka arter det var. Han berättade att om det var bytesdjur skulle han inte dröja kvar med strålen från lampan för att inte försämra deras mörkerseende. Han ville inte medverka till att bytesdjuren lättare skulle kunna falla offer för ett rovdjur. Plötsligt stannade han bilen, gick ur och lade en filt på marken. Vi klev också ur, lade oss på filten och tittade upp på en fantastisk stjärnhimmel. Vi hittade inga nattaktiva djur men stunden på filten var en fin upplevelse.

Solnedgång över Okavango delta i Botswana.

Nya djurarter att fotografera

I Okavango fanns det två vanligt förekommande antiloper som jag inte hade sett förut, tsessebe och lechwe. Tsessebe är bland de snabbaste antiloperna i Afrika och kan springa i hastigheter upp till 90 km/h.

Lechwe finns i sumpiga områden. Bakbenen är något längre proportionellt än hos andra antiloper för att underlätta långdistanslöpning på sumpig mark. De använder det knädjupa vattnet som skydd mot rovdjur. Deras ben är täckta av ett vattenavvisande ämne som gör att de kan springa ganska snabbt i knädjupt vatten.

Fåglar

Lilac-breasted Roller, Lilabröstad blåkråka

Babianer

Bilder med blandade motiv

Fokus ligger på att fota djur på safari men när jag fick syn på det här trädet bad jag guiden stanna. Jag klev ur bilen och tog bilder.

Det är sällan jag fotograferar insekter på safari, men här lyckades jag ta en bild på en fluga.

Vi ett tillfälle när vi gick ur bilarna för att fota vildhundar passade jag på att fotografera en vacker trädstam.

Intill den allmänna toaletten på campen stod en stor termitstack. Ett par ekorrar höll på att bygga bo i stacken. Jag satt där ett tag och försökte ta bilder på ekorrarna.

Vi roterade på olika platser i jeepen vilket var bra. Vid ett tillfälle när jag satt längst bak i bilen fick jag syn på ekorrarna precis när vi passerat termitstacken och bad guiden stanna så att jag kunde ta en bild.

När jag fotograferade nedanstående bilder på vårtsvin hade jag klivit ut ur jeepen och låg ner på marken. Det är oftast en fördel att komma ner på samma nivå som djuren, speciellt mindre djur. Det var synd att något djur bitit av svansen på vårtsvinet. Annars brukar den stå rakt upp som en antenn.

På nedanstående bild ser det ut som om det är måndag morgon och vårtsvinet har vaknat på fel sida.

Två stora lejonhannar

Under ett par dagar letade guiderna efter två fina lejonhannar utan att finna dem. Men vi såg och fotograferade många andra djur under de dagarna och det var inte någon bortkastad tid även om vi inte hittade hannarna.

I slutet av vistelsen i Okavango dök de två hannarna upp i närheten av lägret. Personalen hade hört dem tidigt på morgonen och guiderna visste därför var vi skulle leta. De dröjde inte länge förrän vi hittade lejonen. De var väldigt fina i sina mörka manar. Dessutom hade inte solen hunnit stiga särskilt högt och vi fick ett snyggt morgonljus.

Lejonhannarna letade efter ungen du såg på bilden med termitboet och dess syskon. Ingen av hannarna var far till ungarna, om de hittade ungarna skulle de döda dem. Det låter hemskt, men hanarna lever ett väldigt hårt liv och om de lyckas ta över ett revir måste de bli pappor så snart som möjligt för att deras avkomma ska hinna bli vuxna innan någon annan hane tar över reviret.

Zebror

Det vackraste djuret på resan

En morgon hörde vår guide djur som varnade och han förstod genast att ett rovdjur var i närheten. Rätt som det var kom en leopard gående ut ur ett buskage och passerade bara ett par meter från jeepen. Jag blev så betagen av dess skönhet att jag misslyckades med bilderna när den gick förbi. Men vi fick fler chanser och vid två tillfällen klättrade den upp i två olika träd.

Tältcampen i Okavango

Som jag nämnde i inledningen bodde vi i Shinde tältcamp. Tälten som låg lite avskilda från varandra innehöll ett sovrum med dubbelsäng och en toalett med dusch. Det fanns även en dusch på utsidan att välja på. Tält låter kanske inte så bekvämt men standarden var högre än jag behövde. Vi fick inte gå själva mellan tältet och den gemensamma byggnaden utan vi följdes av en i personalen. Det skulle kunna dyka upp djur och vi fick veta att en leopardhona använde campen som gömställe för sin unge. Det hade hon gjort sedan ungen var nyfödd och nu var den 7-8 månader gammal.

Personalen var trevlig och maten god. Guiderna var mycket kunniga.

Tältet jag delade med en annan deltagare.

Den gemensamma byggnaden rymde bar med stor terrass, ett rum för kaffe/the, en toalett och två stora matplatser.

Terrassen framför baren och en av matplatserna.