Det soliga och varma vädret har inneburit att ormarna varit extra aktiva. Jag känner till några ställen där snokar kan samlas på våren och på dessa platser har det varit full aktivitet. Det är spännande att lägga sig ned på marken med sju till tio snokar ringlande runt sig. När jag låg på knä ringlade en orm mellan mina knän och försvann in under rumpan. Efter ett tag flyttade jag mig och det visade sig att den låg precis bakom mina stövlar. Ormarna är försiktiga och lägger märke till rörelser samt lukt. Men håller man sig helt stilla och gör långsamma rörelser kan man få dem nära. Vid ett tillfälle när jag låg ned på magen och stödde händerna med kameran mot marken ringlade en snok under objektivet.
Även om ljuset är starkt brukar jag öka iso-talet på kameran för att få korta slutartider och fotografera på fri hand. Dessutom använder jag serietagningsläget och hoppas någon bild i en serie blir riktigt skarp. Efteråt rensar jag bort massor av bilder.
Huggormen låg helt stilla i solen och i det fallet använde jag ett stativ. Jag skuggade ormen för att slippa det hårda solljuset och hoppades på att den skulle flytta på sig till en bättre plats, ur min synvinkel, där det inte fanns så många kvistar. Efter ett tag kröp den istället sakta in i den gamla husgrunden på vilken den låg. Sedan väntade jag i tjugo minuter utan att den kom fram och gav sedan upp. Tyvärr känner jag inte till något bra ställe för huggorm och därför är det sällan jag får möjlighet att fotografera dessa.
May the light be with You!